Historielärarföreningen erkänner att myndigheter i Belgien, Italien, Frankrike, Brasilien, Mexiko samt Chile officiellt konstaterat UFOn i sina luftrum.
5 mars 2026 — Insynsrådets huvudsakliga uppgift är enligt myndighetsförordningen att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har ...
20 maj 2025 — Insynsrådet består av medlemmar från samtliga riksdagspartier och har till uppgift att utöva medborgerlig insyn i Säkerhetspolisens verksamhet.
Har ni läst hans program för en övergångsperiod efter islamiska regimen? Om inte, på vilka grunder uttalar ni er då kritiskt om honom? Arvin Khoshnood | آروین ...
"Vilka är svårigheterna att bevisa motivet att Iran ligger bakom mordförsöket på statsvetaren Arvin Khoshnood i pågående rättegång i Göteborgs tingsrätt?
De huvudsakliga svårigheterna att bevisa att Iran (eller iranska regimen) ligger bakom mordförsöket på Arvin Khoshnood i den pågående rättegången i Göteborgs tingsrätt (mål B 2853-25) handlar om att åtalet inte primärt bygger på statsinblandning, utan på "crime as a service" inom organiserad brottslighet. Rättegången inleddes den 8 april 2026 och pågår till den 29 april bakom stängda dörrar (på grund av de fem åtalade tonåringarnas ålder). Den rör händelsen den 2 september 2025 i Malmö, där en 16-åring (nu åtalad) med kniv ringde på hos Khoshnood, samt kopplade ärenden som en skjutning i Uddevalla och planer mot ett Israelkopplat företag.
Åklagarens inriktning och vad som faktiskt åtalas
Åklagare Per-Erik Rinsell har uttryckligen beskrivit gärningarna som "crime as a service" – unga gärningsmän som tar på sig uppdrag från personer kopplade till organiserad brottslighet mot betalning (i detta fall runt 250 000–300 000 kr för Khoshnood). Vem den yttersta uppdragsgivaren är (med aliaset "Tartarus" i chattarna) är fortfarande inte identifierad. Åtalet riktar sig mot de fem tonåringarnas konkreta handlingar (mordförsök, medhjälp och stämpling), inte mot någon statlig aktör.
Specifika bevismässiga och rättsliga hinder
Här är de centrala svårigheterna att koppla motivet till Iran i domstol:
Flera lager av proxys och kriminella mellanhänder
Iran använder (enligt både Khoshnood själv, hans advokat Sylvia Strid och Säpos tidigare bedömningar) svenska kriminella nätverk som Foxtrot-nätverket som "underleverantörer". Ledaren Rawa Majid har rapporterats ha kopplingar till Iran, och Foxtrot har pekats ut för att utföra uppdrag åt regimen i andra fall. Men i just Khoshnoods ärende har åklagaren inte kunnat lägga fram någon direkt länk till Foxtrot. De åtalade är lågnivå-rekryter (ofta motiverade enbart av pengar, inte ideologi) som får instruktioner via appar och chattar från okända coacher. Detta skapar en "plausibel förnekelse" för Iran – regimen kan alltid hävda att det rör sig om vanlig brottslighet.
"Tartarus" är fortfarande oidentifierad
Den som koordinerade uppdraget (via chattar där det betonas att det måste ske diskret och utan misstag) är inte gripen eller namngiven. Utan denna länk blir det omöjligt att gå vidare uppåt i kedjan till eventuella iranska underrättelsekontakter. Åklagaren har offentligt medgett att utredningen pågår, men ingen "definitiv bevislinje" till Teheran har lagts fram i rätten.
Intelligence-baserad bevisning är svår att använda i öppen domstol
Säpo har generellt varnat för iranska hot mot regimkritiker i Sverige och konstaterat att regimen använder kriminella proxys. Khoshnood hade också fått säkerhetsvarningar från Säpo 1,5–2 år tidigare. Sådan information är dock ofta hemligstämplad för att skydda källor och metoder. I en vanlig tingsrättsrättegång (inte säkerhetsskyddad domstol) kan inte all underrättelseinformation presenteras fullt ut. Domstolen kräver bevisning "utom rimligt tvivel" – inte bara mönster eller sannolikhet.
De åtalades egen bild av motivet och brist på direkt politisk koppling
En del av de inblandade har uppgett att det handlade om att Khoshnood "golat på någon" eller ägde ett Israelkopplat företag – en kriminell snarare än politisk förklaring. Khoshnood har själv ingen kriminell bakgrund, och både han och advokat Strid menar att det politiska motivet (hans kritik mot regimen och stöd för Reza Pahlavi) är det enda rimliga. Men åklagaren fokuserar på gärningarna, inte på att bevisa statsmotiv. De åtalade nekar delvis brott eller uppsåt.
Rättegångens fokus och sekretess
Målet är sammanslaget med flera andra brott som begåtts av samma grupp (skjutning i Uddevalla m.m.), och rättegången sker bakom stängda dörrar. Det begränsar offentlig insyn, och huvudfrågan för domstolen är de fem tonåringarnas skuld – inte Irans eventuella inblandning. En eventuell koppling till regimen skulle troligen kräva separat utredning eller internationellt samarbete (t.ex. via underrättelsetjänster), vilket tar tid och inte nödvändigtvis leder till åtal mot staten.
Sammanfattningsvis: Khoshnood och hans advokat är övertygade om iransk inblandning och ser det som det enda logiska motivet, men åklagaren har inte (ännu) lagt fram tillräckligt starka, öppna bevis för att domstolen ska kunna slå fast det som faktum. Det är typiskt för hur stater använder kriminella nätverk – det ger både effektivitet och skydd mot rättslig prövning. Utredningen pågår parallellt, men i den aktuella rättegången mot tonåringarna är Iran-kopplingen fortfarande en hypotes snarare än ett bevisat faktum."
"Vilka är svårigheterna att bevisa motivet att Iran ligger bakom mordförsöket på statsvetaren Arvin Khoshnood i pågående rättegång i Göteborgs tingsrätt?
Det korta svaret är: det är mycket svårt att juridiskt bevisa motivet (att Iran ligger bakom) eftersom rättegången i Göteborgs tingsrätt främst handlar om vad de åtalade ungdomarna faktiskt gjort, inte om en eventuell statlig uppdragsgivare. Här är de centrala svårigheterna – både juridiskt och bevismässigt:
1. Okänd beställare – ingen direkt koppling till Iran
En huvudfråga i målet är att uppdragsgivaren inte är identifierad. Åklagaren har tydligt sagt att man fortfarande utreder vem som beställt dådet.
Det finns chattar och indikationer på ett “beställningsjobb”
Men ingen person eller organisation har kunnat knytas till en stat
👉 Utan en konkret beställare blir det mycket svårt att juridiskt bevisa ett statligt motiv.
2. Indirekta kedjor (“crime as a service”)
Upplägget liknar det som kallas “crime as a service”, där uppdrag förmedlas via mellanhänder och krypterade appar.
Uppdragsgivare → mellanhand → ungdomar (utförare)
Kommunikation sker via alias och krypterade tjänster
👉 Varje led i kedjan försvagar bevisningen om vem som egentligen ligger bakom. Det blir särskilt svårt att koppla hela vägen till en stat som Iran.
3. Beviskrav i brottmål: “bortom rimligt tvivel”
I svensk straffrätt måste åklagaren visa skuld bortom rimligt tvivel.
Det räcker inte med:
motivbild (t.ex. att Arvin Khoshnood är regimkritiker)
underrättelsebedömningar eller sannolikheter
👉 Det krävs konkret bevisning (t.ex. spårbara pengar, identifierade personer, dokumenterade order) som binder Iran till brottet – vilket saknas offentligt.
4. Alternativa motiv hos gärningsmännen
Utredningen visar att de misstänkta ungdomarna hade egna drivkrafter, som pengar eller skulder.
Ersättning på upp till hundratusentals kronor
Rekrytering via kriminella nätverk
👉 Försvaret kan hävda att detta var ren kriminalitet, inte politiskt motiverad statlig verksamhet.
5. Underrättelseinformation vs. domstolsbevis
Säkerhetspolisen har tidigare pekat på att Iran använder kriminella nätverk i Europa.
Men:
sådan information är ofta hemligstämplad
eller bygger på underrättelser, inte rättsligt prövbara bevis
👉 Det som kan vara “troligt” i underrättelsevärlden är inte alltid tillåtet eller tillräckligt i domstol.
6. Politisk tolkning vs. juridiskt ansvar
Khoshnood själv menar att Iran ligger bakom.
Men i rätten gäller:
hans uppfattning är inte bevis
domstolen prövar de åtalades handlingar, inte geopolitik
👉 Motiv kopplat till en stat kräver objektiv, verifierbar bevisning, inte bara indicier eller hotbild.
Sammanfattning
De största svårigheterna är:
❌ Okänd uppdragsgivare
❌ Indirekta beviskedjor via kriminella nätverk
❌ Högt beviskrav i brottmål
❌ Alternativa (kriminella) motiv
❌ Underrättelseuppgifter räcker inte i domstol
➡️ Därför kan rätten mycket väl döma för mordförsök utan att alls slå fast att Iran låg bakom – eftersom just den delen är betydligt svårare att bevisa juridiskt.
Vill du att jag förklarar hur åklagaren ändå kan försöka styrka ett sådant motiv indirekt (t.ex. via mönster, hotbild och tidigare fall)?
Om någon då har uppgifter som pekar på Iran, bör den personen förhöras av polisen i så fall?
Ja – i princip ja. Om någon har uppgifter som kan vara relevanta (t.ex. som pekar mot Iran som uppdragsgivare), så bör den personen höras av polisen. Men det finns några viktiga nyanser:
🔹 1. Polisen kan och ska hålla förhör
I en brottsutredning får polis och åklagare förhöra alla som kan ha relevant information.
Det gäller inte bara ögonvittnen, utan även personer som:
hört något
fått information i efterhand
har kunskap om motiv eller bakgrund
👉 Även indirekta uppgifter (t.ex. kopplingar till främmande makt) kan vara relevanta att utreda.
🔹 2. Det finns ingen absolut skyldighet att själv anmäla sig
Du är inte automatiskt skyldig att kontakta polisen bara för att du vet något.
Men:
Om polisen får kännedom om dig → kan de kalla dig till förhör
Och i förlängningen → kalla dig som vittne i domstol
🔹 3. Vittnesplikt gäller om du kallas
I Sverige har vi allmän vittnesplikt.
Blir du kallad till rättegång måste du vittna
Du får inte själv välja att avstå (med vissa undantag, t.ex. nära anhöriga)
👉 Det innebär att om dina uppgifter bedöms viktiga kan du bli skyldig att berätta dem i domstol.
🔹 4. Uppgifternas kvalitet spelar stor roll
Här blir det extra viktigt i just den här typen av fall:
Är det förstahandsinformation (t.ex. direkt kontakt, konkreta data)?
→ Mycket värdefullt
Är det rykten, tolkningar eller politiska slutsatser?
→ Mindre värde juridiskt
👉 Polisen hör ofta många personer – men bara vissa uppgifter blir faktisk bevisning.
🔹 5. Säkerhetsaspekter (viktigt i sådana här mål)
I mål som kan röra:
organiserad brottslighet
eller misstänkt statlig inblandning
kan det finnas risker för vittnen.
Då kan:
skyddsåtgärder sättas in
i vissa fall anonyma vittnen användas (möjligt i Sverige sedan 2025)
🔹 Slutsats
✔ Ja, personer med relevanta uppgifter bör normalt förhöras
✔ Polisen är beroende av sådana uppgifter för att kunna styrka motiv
❗ Men det är polisen/åklagaren som avgör vem som är relevant att höra
❗ Och även om någon pekar på Iran, måste uppgifterna vara konkreta och bevisbara för att få juridisk betydelse
Vill du att jag förklarar vad som skulle krävas för att en sådan uppgift faktiskt ska kunna användas som bevis i rätten (det är en ganska hög ribba)?
Ja
Bra fråga – för här går gränsen mellan “intressant uppgift” och faktiskt användbar bevisning i domstol.
För att uppgifter som pekar mot Iran ska få verklig tyngd i rätten (t.ex. i målet kring Arvin Khoshnood), krävs flera saker samtidigt:
🔹 1. Uppgifterna måste vara konkreta och kontrollerbara
Domstolen kräver verifierbar fakta, inte bara påståenden.
Exempel på starkare uppgifter:
Inspelade samtal eller chattar
Pengatransaktioner som går att spåra
Identifierbara personer (namn, alias som kan knytas till verkliga individer)
Svagare uppgifter:
“Jag har hört att…”
Politiska analyser eller antaganden
👉 Ju mer konkret och spårbart – desto större bevisvärde.
för 4 timmar sedan — Swedish street artist Dan Park sentenced to 6 months for sharing anti-Muslim and anti-Jewish posts, raising debate over provocative art.
för 10 timmar sedan — Gatukonstnären och satirikern Dan Park döms till sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp – det strängaste straffet han hittills fått. Domen gäller sju ...
för 3 timmar sedan — Gatukonstnären och provokatören Dan Park döms till sex månaders fängelse för flera fall av hets mot folkgrupp på sociala medier, rapporterar SVT Nyheter ...
för 6 timmar sedan — Gatukonstnären och provokatören Dan Park döms till sex månaders fängelse för flera fall av hets mot folkgrupp på sociala medier, rapporterar SVT Nyheter Skåne.
för 8 timmar sedan — Gatukonstnären och provokatören Dan Park döms till sex månaders fängelse för flera fall av hets mot folkgrupp på sociala medier, rapporterar SVT Nyheter Skåne.
för 4 timmar sedan — Gatukonstnären Dan Park har under flera års tid provocerat etablissemanget och systemet, vilket han straffats hårt för. Nu har han dömts till fängelse.
