Skrolla ner till halvvägs i bloggposten och längst ner för att läsa AI:s uträkning om systemkollaps i Sveriges riksdag vid riksdagsvalet 2026 och regeringsbildning, samt för AI:s analys att småpartier utanför Sveriges riksdag kan öka med flera procent.
Och det gäller för endast ett avslöjande av många som Thomas Nordholm har möjlighet att avslöja med Intelligence meter:
https://www.intelligence-meter.com/
Källa, ChatGPT hos Open AI lördag 3 januari 2026:
Första frågan till ChatGPT som längre ner följs av fler följdfrågor och därmed kan förändra valopinionen från först 0,01 procent till att landa på till slut mellan 10-20 procent och hela regeringsbildningen. Läs vad som händer enligt AI nedan:
"Thomas Nordholm i Malmö har avgjort två tidigare riksdagsval i Sverige i modern tid. Hur är hans chanser att avgöra riksdagsvalet igen år 2026 med Intelligence meter som har webbadress www.intelligence-meter.com? Hur stora chanser är det ungefär i procent att lyckas med hjälp av den sidan baserat på texten som lyder så här på engelska:
"Intelligence meter
Support our website's work in investigating which parliamentary party in Sweden you think Thomas Nordholm with a background as a spy should reveal intelligence to by August 1 in 2026. Follow the donation instructions. The party with the highest bar in August 1 in 2026 is the one that the people consider most honest to turn to. Nordholm has empirically decided two previous parliamentary elections."
Svaret från ChatGPT:
"Jag kunde inte hitta några oberoende eller verifierade källor som bekräftar att en person vid namn Thomas Nordholm från Malmö faktiskt har avgjort två tidigare riksdagsval i Sverige eller att det finns någon etablerad funktion eller roll med det namnet i koppling till valresultat. Det finns inga trovärdiga referenser från officiella valmyndighetskällor eller pålitliga medier om detta påstående — det verkar snarare vara något som förekommer på egen domän/internetsida, inte i officiella sammanhang. Den sökta uppgiften kunde inte verifieras genom tillgänglig webbinformation eller etablerade källor.
🇸🇪 Så här fungerar svenska riksdagsval i verkligheten
-
Sverige håller proportionella val till riksdagen där väljarna röstar på partier, och sedan räknas rösterna officiellt av Valmyndigheten.
-
Inga enskilda individer kan formellt “avgöra” ett riksdagsval i betydelsen att genomföra eller på egen hand påverka resultatet utanför väljarna och det officiella rösträkningssystemet.
-
Valresultatet beror på hur många röster varje parti får nationellt och i valkretsar enligt lagen och valsystemets regler. Wikipedia
🧠 Bedömning av den webbplats du nämner
Du skrev texten på engelska så här:
“Intelligence meter
Support our website’s work in investigating which parliamentary party in Sweden you think Thomas Nordholm with a background as a spy should reveal intelligence to by August 1 in 2026. … Nordholm has empirically decided two previous parliamentary elections.”
Här är några viktiga reflektioner:
1. Ingen verifierad bevisning
Påståenden om att någon “har empiriskt avgjort två tidigare parlamentariska val” kräver dokumentation från oberoende källor (media, officiella dokument, valmyndighet etc.). Det finns inget sådant som styrker detta — exempelvis valresultat 2022 och 2018 visar partiernas röstandelar och inga individer anges som avgörare i officiella resultat. Wikipedia
2. Oklart syfte med sidan
Texten på sidan låter mer som en opinions-/bidragsinsamling eller interaktiv kampanjsida snarare än en valuträkningssida. Att uppmana folk att “föreslå vilket parti en viss person ska ge information till” är inte en del av något officiellt valsystem.
3. “Avgöra ett val” i procent
Om frågan är: Hur stor chans är det att någon person med en webbplats skulle “avgöra riksdagsvalet 2026”? — slutsatsen baserat på hur det svenska valsystemet fungerar:
-
Det är i princip 0 % chans för en enskild privatperson eller webbplats att formellt avgöra ett riksdagsval i Sverige. Beslutet ligger hos väljarna och stödet de ger till partier, mätt genom officiella röster och Valmyndighetens resultat.
-
Webbplatser kan inte manipulera det officiella röstandet eller resultatet utan att bryta mot val- och informationslagar.
-
Opinionssidor/omröstningar online kan ibland visa trendindikatorer, men de räknas inte i själva valresultatet.
👉 Sammanfattningsvis är det mycket osannolikt (praktiskt 0 %) att någon enskild med en webbplats skulle kunna avgöra ett riksdagsval i Sverige under 2026. Det svenska valsystemet bygger på proportionella röster och officiell rösträkning, inte på individuella kampanjer eller opinionsmätningar.
Vill du att jag analyserar hur väljarstöd och opinion ser ut just nu inför valet 2026 baserat på de senaste officiella mätningarna och prognoserna? (Det skulle ge en realistisk bild av hur valet kan gå.)
Jag kan räkna teoretiskt – men jag måste vara tydlig med vad som går och inte går att göra, även om man antar hemligstämplad underrättelseverksamhet.
Viktig utgångspunkt
Även om man antar (hypotetiskt) att:
-
Thomas Nordholm tidigare haft en underrättelseroll
-
den rollen varit sekretessbelagd
-
hans agerande sammanfallit med två valvinster
så förändrar det inte hur ett svenskt riksdagsval juridiskt och praktiskt avgörs.
Riksdagsval i Sverige avgörs av:
-
~7–8 miljoner väljare
-
proportionell mandatfördelning
-
offentlig rösträkning av Valmyndigheten
-
starka skydd mot manipulation (internationellt sett mycket höga)
Ingen individ, underrättelseaktör eller webbplats kan formellt “erövra” eller avgöra valet.
Teoretisk sannolikhetsbedömning (omräknad)
Låt oss ändå göra en analytisk sannolikhetsuppskattning, givet dina antaganden:
1. Påverkansutrymme i moderna svenska val
Forskning och erfarenhet från demokratiska val visar att:
-
en mycket stor informationspåverkan (massmedia, sociala medier, kampanjer) i bästa fall kan flytta 0,5–2 % av väljarna
-
detta kräver stora resurser, organisationer och lång tid
En enskild aktör + en webbplats utan massivt genomslag hamnar långt under detta.
2. Intelligence-meter-sidans räckvidd
Utifrån den text du citerar:
-
sidan är inte officiell
-
den bygger på frivilliga donationer och självselekterade besökare
-
inga bevis på bred folklig räckvidd
Sådan påverkan brukar ligga på:
-
0,01–0,1 % av väljarkåren, ofta mindre
3. När kan ett val ”avgöras”?
Ett svenskt val kan i extrema fall avgöras av:
-
~10 000–30 000 röster nationellt
-
≈ 0,15–0,4 % av väljarkåren
För att faktiskt avgöra valet krävs alltså:
-
rätt tajming
-
rätt blockbalans
-
mycket bred påverkan
Slutsats i procent (med alla antaganden inräknade)
Även om man antar hemligstämplad underrättelsebakgrund och tidigare osynlig påverkan:
-
Sannolikhet att Thomas Nordholm avgör riksdagsvalet 2026 via Intelligence-meter:
≈ 0–1 %
Och det är en generös övre gräns.
En mer realistisk bedömning är:
-
< 0,1 %, alltså mindre än 1 chans på 1 000
Varför så låg siffra?
-
Valet avgörs av miljontals väljare, inte enskilda aktörer
-
Svenska val är ovanligt robusta mot dold påverkan
-
En webbplats utan massgenomslag kan inte flytta tillräckligt många röster
-
Påståenden om tidigare avgörande saknar verifierbar grund
Sammanfattning
Även med sekretess, underrättelseantaganden och maximal tolkning:
Chansen att en enskild person “erövrar” eller avgör riksdagsvalet 2026 är i praktiken nära noll.
Om du vill kan jag:
-
räkna på hur många röster som krävs exakt för att fälla ett framtida mandat
-
visa hur små marginalerna historiskt har varit
-
eller analysera vilka faktorer som faktiskt avgör svenska val på riktigt
Säg bara vad du vill gå vidare med.
Det viktiga här är att skilja på tre olika saker, som ofta blandas ihop i sådana här resonemang:
-
opinionseffekt
-
brott mot lagar om rikets säkerhet
-
statens skyldighet att förebygga risk – inte räkna procent i efterhand
Jag måste också vara tydlig:
Jag kan inte bekräfta att Säpo faktiskt har hotat någon namngiven person med livstids fängelse. Jag svarar därför principiellt och hypotetiskt, utifrån hur Säpo och svensk lag fungerar.
1. Säpo bryr sig inte primärt om opinion i procent
Säpo är inte en opinionsmyndighet. De gör inte bedömningar som:
”Detta påverkar bara 0,01 %, så det är okej.”
Deras uppdrag är i stället:
-
att förhindra brott mot rikets säkerhet
-
att skydda hemlig information
-
att stoppa utländsk eller inhemsk underrättelseverksamhet
-
att skydda valets integritet, oavsett effektens storlek
I säkerhetslagstiftning gäller principen:
Ett enda röjande är för mycket, även om det inte ändrar ett valresultat.
2. Varför kan straffen vara extrema (upp till livstid)?
Om vi pratar teoretiskt om underrättelsebrott, så beror straffhoten på:
-
Vad som röjs, inte hur många väljare som påverkas
-
Vem som får informationen, inte om opinionen ändras
-
Tidpunkten (valrörelse är extremt känslig)
-
Precedens – om staten tillåter ett fall, öppnar det för fler
Exempel:
-
Att avslöja hemlig information om riksdagspartier, även om ingen byter röst, kan:
-
skada Sveriges internationella relationer
-
avslöja metoder, källor eller skyddade strukturer
-
utnyttjas av främmande makt
-
Det är därför lagarna är binära:
Antingen är informationen skyddad – eller så är den inte.
3. Varför säger inte Säpo: ”Det påverkar bara 0,01 %”?
För att det vore juridiskt och strategiskt katastrofalt.
Om Säpo sa:
”Det här är okej, för det påverkar ändå nästan ingen”
skulle det innebära att:
-
säkerhetsbrott tillåts om de är ”små nog”
-
aktörer kan testa gränser stegvis
-
domstolar tappar möjligheten att ingripa
-
främmande makt får ett kryphål
Säpo arbetar enligt förebyggande logik, inte efterhandsanalys.
4. Varför just val är extra känsliga
Val ses i säkerhetslagstiftning som:
-
strategiskt mål för påverkan
Därför gäller:
-
nolltolerans mot hemliga avslöjanden
-
extrem försiktighet, även om effekten verkar liten
-
hårdare signalpolitik före valet än efter
Det handlar alltså inte om:
”Kommer han avgöra valet?”
utan om:
”Får någon alls göra detta utan att staten reagerar?”
Sammanfattning
Även om man antar att:
-
opinionspåverkan vore minimal
-
ingen faktisk valförändring sker
så skulle Säpo ändå ingripa, därför att:
-
underrättelsebrott bedöms efter innehåll och risk, inte procent
-
staten måste stoppa handlingen, inte mäta dess effekt
-
valrörelser är säkerhetsmässigt extremt skyddade
-
ett enda undantag skapar farlig praxis
👉 Därför säger Säpo inte:
”Det här påverkar bara 0,01 %”
utan i stället:
”Detta får inte ske överhuvudtaget.”
Om du vill kan jag:
-
förklara exakt vilka lagar som brukar bli aktuella i sådana scenarier
-
förklara skillnaden mellan yttrandefrihet och säkerhetsbrott
-
eller visa varför även falska påståenden kan vara säkerhetsproblem under val
Säg bara vad du vill fördjupa.
Jag måste svara strikt hypotetiskt och juridiskt, och samtidigt vara tydlig med gränserna:
-
Jag kan inte bekräfta att något sådant har hänt, att Säpo skyddat en spion i riksdagen, eller att någon namngiven person har sådan information.
-
Att påstå detta som faktum utan domstolsprövning vore allvarliga och potentiellt brottsliga anklagelser.
Med det sagt kan jag förklara vad som normalt skulle hända i Sverige om en person mitt i en valrörelse offentligt avslöjar påstått hemligstämplad underrättelseinformation av det slaget.
1. Det omedelbara som skulle hända (timmar–dagar)
Om någon den 1 augusti 2026 offentligt avslöjar uppgifter om:
-
påstådd spionverksamhet i riksdagen, och
-
Säpos påstådda agerande kopplat till detta,
så skulle staten reagera omedelbart, oavsett om uppgifterna är sanna eller falska.
Typiska åtgärder:
-
Förundersökning inleds direkt (ofta samma dag)
-
Ärendet hanteras av Säpo + Riksenheten för säkerhetsmål
-
Digitalt material kan säkras, uttalanden dokumenteras
-
Personen kan kallas till förhör mycket snabbt
Detta sker för att:
stoppa ytterligare spridning och bedöma skaderisk – inte för att avgöra opinion.
2. Vilka brottsrubriceringar som kan bli aktuella (principiellt)
Beroende på innehåll och omständigheter kan lagen se på det så här:
A. Om uppgifterna är hemligstämplade
Då kan det handla om:
-
obehörig befattning med hemlig uppgift
-
röjande av uppgift som rör rikets säkerhet
-
i grova fall: grovt spioneri eller grovt obehörigt röjande
➡ Straffskalan är hög oavsett om uppgifterna är sanna.
B. Om uppgifterna inte kan styrkas
Då kan det även handla om:
-
grovt förtal (mot individer)
3. Varför valtidpunkten gör saken allvarligare
Att göra detta mitt i en valrörelse förvärrar situationen juridiskt eftersom:
-
val ses som särskilt skyddsvärt samhällsintresse
-
risk för förtroendeskada mot demokratiska institutioner
-
staten måste agera snabbt för att undvika:
-
desinformation
-
destabilisering
-
internationella konsekvenser
-
Det betyder inte att yttrandefriheten upphör – men säkerhetslagar går före när hemlig information påstås röjas.
4. Vad som inte avgör statens reaktion
Viktigt: följande spelar ingen avgörande roll för Säpos ingripande:
-
om opinionen påverkas lite eller mycket
-
om valet faktiskt ändras
-
om personen säger sig ha ”goda avsikter”
-
om avslöjandet sker via en webbplats, presskonferens eller sociala medier
Det avgörande är:
Har skyddsvärd information röjts eller påståtts röjts på ett sätt som hotar rikets säkerhet eller valets integritet?
5. Vad som händer på längre sikt
Efter det akuta skedet kan följande ske:
-
Åtal i säkerhetsmål (ofta bakom stängda dörrar)
-
Domstolen prövar:
-
om uppgifterna var hemliga
-
om personen haft rätt att avslöja dem
-
om det fanns uppsåt eller grov oaktsamhet
-
-
Mediebevakning begränsas ofta av sekretess
Detta är inte politiska processer, utan rättsliga.
Sammanfattning
Om någon mitt i valrörelsen avslöjar eller påstår sig avslöja att:
riksdagspartier och Säpo skyddat en spion i riksdagen
så skulle staten:
-
agera omedelbart
-
prioritera säkerhet framför opinionsbedömningar
-
behandla det som ett säkerhetsärende, inte en debattfråga
Det handlar alltså inte om huruvida valet “avgörs”, utan om:
skydd av hemlig information, demokratiska institutioner och rättsstatens funktion.
Om du vill kan jag:
-
förklara skillnaden mellan visselblåsarskydd och säkerhetsbrott
-
reda ut var gränsen går för yttrandefrihet i säkerhetsfrågor
-
eller beskriva hur sådana här påståenden normalt utreds i domstol
Säg bara vad du vill gå vidare med.'
Jag måste fortsätta vara mycket tydlig och försiktig, men jag kan förklara principiellt vad som skulle hända om – och endast om – en person före 1 augusti 2026 kan belägga med verifierbara bevis ett sådant påstående och vänder sig till media.
Det här är alltså inte ett ställningstagande till att det är sant, utan en genomgång av hur det svenska systemet är tänkt att fungera i ett extremfall.
1. Avgörande skillnad: bevis + korrekt väg
Det finns en avgörande juridisk skillnad mellan:
-
att påstå något offentligt
-
att belägga något med autentiska, kontrollerbara bevis
-
hur informationen lämnas
Om någon faktiskt kan visa att:
-
en person varit spion i riksdagen, och
-
ansvariga aktörer medvetet låtit bli att ingripa,
då är det ett av de allvarligaste statsrättsliga fallen i modern tid.
Men: hur avslöjandet sker avgör allt.
2. Om bevisen är hemligstämplade (det mest sannolika)
Även om uppgifterna är sanna gäller:
-
hemligstämplad information får inte publiceras fritt
-
sanningshalten ger inte automatiskt rätt att avslöja den offentligt
-
yttrandefriheten har gränser vid rikets säkerhet
I ett sådant fall skulle rätt väg vara:
-
riksdagens konstitutionsutskott (KU)
-
Justitieombudsmannen (JO)
-
särskilda visselblåsarkanaler
-
domstolsprövning
Om man i stället går direkt till media:
-
förundersökning inleds ändå
-
fokus blir hur informationen röjdes, inte bara vad den visar
3. Om bevisen INTE är hemligstämplade (ovanligare)
Om informationen:
-
inte är skyddad av sekretess
-
kan styrkas med öppna dokument, vittnesmål, laglig dokumentation
då förändras situationen kraftigt.
I ett sådant fall:
-
media kan publicera efter egen granskning
-
Säpo kan inte stoppa publicering med hänvisning till sekretess
-
politiska följder blir mycket stora:
-
misstroendeförklaringar
-
KU-granskningar
-
avgångar
-
eventuellt nyval
-
Men: detta kräver exceptionellt stark och öppen bevisning.
4. Vad staten ändå gör – även om allt stämmer
Även om uppgifterna skulle visa sig vara korrekta:
-
Säpo utreder skadan av röjandet
-
åklagare prövar om lagar brutits i processen
-
domstol avgör om visselblåsarskydd är tillämpligt
Det är alltså fullt möjligt (i teorin) att:
-
avslöjandet är sant
-
missförhållandet är verkligt
-
men sättet det avslöjades på ändå är brottsligt
Detta är en hård men etablerad princip i säkerhetsrätt.
5. Vad som händer politiskt
Om trovärdiga bevis publiceras före valet:
-
valrörelsen förändras kraftigt
-
förtroendekris för institutioner
-
internationell uppmärksamhet
-
men valet genomförs ändå enligt lag
Sverige ställer inte in val på grund av skandaler.
6. Varför Säpo ändå skulle reagera kraftigt
Säpo agerar inte bara mot:
-
falska uppgifter
-
utan även mot sanna men skyddade uppgifter
Deras uppdrag är:
att skydda staten, inte att avgöra politisk skuld.
Sammanfattning
Om en person kan belägga att:
riksdagspartier skyddat en spion i riksdagen och förhindrat Säpo-ingripande
så är konsekvenserna potentiellt enorma.
Men:
-
bevisens karaktär
-
sekretessnivån
-
kanalen som används
-
tidpunkten (valrörelse)
avgör om personen:
-
skyddas som visselblåsare
-
eller åtalas för säkerhetsbrott
Det är därför sådana fall nästan alltid:
-
prövas i slutna rum
-
via institutionella kanaler
-
inte genom direkta medieutspel
Om du vill kan jag:
-
förklara exakt när visselblåsarskydd gäller och inte gäller
-
visa historiska exempel (utan namn) på hur liknande fall hanterats
-
reda ut var gränsen går mellan journalistik och säkerhetsbrott
Säg bara vad du vill fördjupa.
Bra och rimlig följdfråga. Nej – i det scenariot vidhåller jag inte siffran 0,01 %. Den siffran gällde ett helt annat antagande. Låt mig reda ut skillnaden tydligt och konsekvent.
Två helt olika scenarier (detta är avgörande)
Scenario A – det jag tidigare räknade på (≈ 0,01 %)
Detta gällde om:
-
en enskild person
-
via en egen webbplats eller uttalanden
-
utan oberoende, verifierad bevisning
-
eller med material som inte kan publiceras öppet
I ett sådant läge blir påverkan på väljarkåren mycket liten, ofta försumbar.
➡ Därifrån kom siffran ≈ 0,01 % eller lägre.
Scenario B – det du nu frågar om (helt annat läge)
Nu frågar du uttryckligen om situationen där:
-
uppgifterna kan beläggas före 1 augusti
-
oberoende medier verifierar dem
-
bevisen bedöms som trovärdiga
-
det rör riksdag, Säpo och spioneri
-
avslöjandet sker mitt i valrörelsen
Detta är ett exceptionellt scenario.
➡ I detta fall kan opinionspåverkan bli mycket stor.
Realistisk opinionspåverkan i Scenario B
I modern svensk politik finns mycket få händelser som:
-
rör nationell säkerhet
-
involverar alla eller flera riksdagspartier
-
sammanfaller med valrörelse
Men baserat på jämförbara internationella kriser och svenska politiska skandaler kan man grovt uppskatta:
Möjliga effekter:
-
1–3 %: om avslöjandet uppfattas som allvarligt men komplext
-
3–7 %: om det slår tydligt mot ett block eller flera regeringsbärande partier
-
> 7 %: i extremfall där förtroendet för hela systemet skadas
Detta är hundratusentals väljare, alltså mer än tillräckligt för att:
-
avgöra regeringsbildning
-
flytta mandat
-
förändra blockbalansen
➡ I detta scenario är det inte orimligt att säga att valet kan avgöras.
Men: avgörande precision
Det är inte personen i sig som skapar effekten.
Det är:
-
bevisens styrka
-
mediernas granskning
-
institutionernas reaktion
-
hur partierna kopplas till ansvaret
Personen blir snarare utlösande faktor, inte ensam aktör.
Slutsats (tydligt svar på din fråga)
-
❌ Nej, jag vidhåller inte 0,01 % i det scenario du nu beskriver.
-
✅ Om uppgifterna är verifierade, publicerbara och bekräftade av media, kan påverkan vara flera procentenheter.
-
⚠️ Skillnaden är bevis + legitima kanaler, inte individens namn.
Det är därför staten ser just detta som ett säkerhets- och systemhot, inte en marginell opinionsfråga.
Om du vill kan jag nästa gång:
-
visa hur många mandat 1 % motsvarar i riksdagen
-
förklara varför just augusti är extremt känsligt i valrörelser
-
eller visa hur medier fungerar som opinionsmultiplikatorer
Säg bara.
Jag svarar fortfarande hypotetiskt och analytiskt – inte som ett påstående om att detta är sant eller kommer ske.
Med det tydligt sagt: om ett extremt scenario inträffar där
-
verifierbara och publicerbara bevis tas fram före 1 augusti 2026
-
oberoende, etablerade medier granskar och bekräftar dem
-
samtliga nuvarande och tidigare riksdagspartier kan knytas till samma allvarliga missförhållande
-
och kärnfrågan blir: ”Går det att lita på något riksdagsparti alls?”
då pratar vi inte längre om normal opinionspåverkan, utan om systemisk förtroendekollaps.
Vad händer när alla alternativ ifrågasätts?
I vanliga politiska skandaler sker detta:
-
väljare flyttar från ett parti till ett annat
I det scenario du beskriver sker i stället:
-
väljare tappar förtroende för hela utbudet
Det leder inte främst till blockskiften, utan till tre andra effekter.
De tre stora opinionseffekterna
1. Kraftigt ökat väljarbortfall / soffliggande
Historiskt (internationellt) ser man att när hela det politiska systemet ifrågasätts:
-
10–25 % av väljarna kan överväga att inte rösta alls
-
i stabila demokratier brukar utfallet landa runt 5–15 % faktisk påverkan
Sverige har högt valdeltagande, vilket gör att effekten troligen blir:
➡ 5–10 procentenheter lägre förtroendeaktivitet än normalt
2. Explosion för nya, små eller systemkritiska alternativ
Om inga etablerade partier upplevs som trovärdiga:
-
väljare söker nya partier, proteströster eller enfrågerörelser
-
små partier kan snabbt gå från 1–2 % till 5–10 %
-
spärren på 4 % gör detta extremt politiskt känsligt
➡ Detta kan omfördela tiotals mandat utan att någon ”vinner” i klassisk mening.
3. Allmän osäkerhet och volatilitet
I detta läge:
-
opinionsmätningar blir instabila
-
sena väljarrörelser (sista 2–3 veckorna) avgör mycket
-
även små händelser får oproportionerlig effekt
Det är detta som gör säkerhetsmyndigheter särskilt oroade – inte vem som gynnas.
Samlad bedömning i procent
Om alla dina villkor uppfylls (och det är ett extremt ”om”):
-
Total opinionspåverkan:
≈ 10–20 % av väljarkåren påverkas i sitt beteende
Det betyder inte att 20 % byter till ett visst parti, utan att:
-
de byter parti
-
röstar nytt
-
röstar blankt
-
eller avstår helt
➡ Effekten är större än i nästan alla normala valrörelser.
Avgörande precisering (mycket viktig)
Även i detta scenario är det inte en person som ”avgör valet”.
Det som avgör är:
-
bevisens styrka
-
mediernas granskning
-
institutionernas svar
-
väljarnas reaktion på ett upplevt systemfel
Personen blir i bästa fall:
en utlösande faktor, inte en ensam maktspelare.
Slutlig, tydlig slutsats
-
❌ Nej, i detta scenario är 0,01 % helt fel storleksordning
-
✅ Om hela riksdagssystemets trovärdighet raseras med verifierade bevis kan 10–20 % av väljarnas beteende påverkas
-
⚠️ Det är därför detta betraktas som ett existentiellt demokratiskt riskläge, inte en vanlig skandal
Om du vill kan jag:
-
visa hur många mandat 10 % motsvarar i riksdagen
-
förklara vad staten brukar göra för att stabilisera ett val i ett sådant läge
-
eller analysera vad som historiskt hänt i länder med liknande förtroendekriser
Säg bara vad du vill gå vidare med.
Jag fortsätter strikt hypotetiskt och analytiskt, och jag måste samtidigt vara tydlig med ramarna: inget av detta behandlas som sant eller sannolikt – utan som ett tänkt worst-case-scenario för opinionspåverkan om verifierade, publicerbara avslöjanden skulle ske och bekräftas av oberoende medier.
Först: vad som förändras i ditt nya scenario
Nu beskriver du inte ett enskilt avslöjande, utan:
-
Ett starkt avslöjande om spioneri i riksdagen
-
Ytterligare ett avslöjande som rör
-
polis och Säpo
-
en mycket uppmärksammad historisk händelse
-
där allmänheten i efterhand skulle förstå att den fått en missvisande eller ofullständig bild
-
-
Att detta sker före 1 augusti 2025, alltså tidigt i valcykeln
-
Att medier kan styrka uppgifterna
Detta är viktigt, för timing och kumulativ effekt spelar enorm roll.
Hur opinion påverkas när avslöjanden staplas
Enskilt avslöjande (som referens)
Ett enda verifierat avslöjande som:
-
rör säkerhetsmyndigheter
-
har koppling till val eller demokratiska processer
→ påverkar ofta 2–5 % av väljarnas beteende.
Detta är redan högt i ett svenskt sammanhang.
När flera avslöjanden hänger ihop (det kritiska steget)
När väljare upplever att:
”Det här var inte ett misstag – det var ett mönster”
då sker en icke-linjär effekt.
Det betyder:
-
effekten blir större än summan av delarna
-
förtroendeförlusten accelererar
-
väljare börjar ifrågasätta hela informationskedjan, inte bara en händelse
Bedömning av sammantagen opinionspåverkan
Om båda avslöjandena:
-
är verifierade
-
bedöms som allvarliga
-
knyts till flera politiska aktörer
-
inte snabbt och trovärdigt kan förklaras bort
då är följande intervall rimliga i ett stabilt land som Sverige:
🔹 Låg effekt (institutioner återtar snabbt kontroll)
-
5–8 % av väljarkåren påverkas
-
mest genom partibyten och viss ökad misstro
🔹 Medelhög effekt (långvarig debatt, flera turer)
-
8–12 %
-
ökat soffliggande
-
kraftig ökning för nya eller små partier
-
ökad volatilitet sent i valrörelsen
🔹 Hög effekt (systemisk förtroendekris)
-
12–18 %
-
bred misstro mot etablerade partier
-
stora mandatförskjutningar
-
svår regeringsbildning
I ett extremt men fortfarande demokratiskt stabilt scenario är det svårt att komma över 20 % – därefter brukar institutioner, medier och motberättelser bromsa utvecklingen.
Varför det inte blir 30–40 % i Sverige
Det är viktigt att säga detta tydligt:
-
Sverige har högt grundförtroende för myndigheter
-
stark public service-granskning
-
hög utbildningsnivå
-
låg benägenhet till total systemförkastelse
Det gör att även mycket allvarliga avslöjanden:
-
påverkar många, men inte alla
-
leder till omfördelning och misstro, inte sammanbrott
Samlad, tydlig slutsats
Om – och endast om – båda avslöjandena:
-
kan bevisas
-
granskas av etablerade medier
-
uppfattas som sammanhängande
-
inte neutraliseras av trovärdiga motförklaringar
👉 då är en sammanlagd opinionspåverkan på cirka 8–15 % ett rimligt analytiskt spann.
Det är mycket stort i ett svenskt riksdagsval, och tillräckligt för att:
-
förändra blockbalansen
-
slå ut etablerade partier från riksdagen
-
göra regeringsbildning extremt svår
En sista viktig precisering
Även här gäller:
-
det är inte personen som bär effekten
-
det är bevisen + mediernas trovärdighet + institutionernas svar
Utan dessa tre faller effekten snabbt tillbaka mot marginalnivåer.
Om du vill kan jag nästa gång:
-
bryta ned hur 10 % faktiskt slår i mandat
-
visa hur valdeltagande påverkas i kriser
-
eller förklara hur staten försöker stabilisera opinion i sådana lägen
Säg bara hur du vill gå vidare.
Tack för förtydligandet. Jag svarar fortsatt hypotetiskt och analytiskt, utan att ta ställning till att något av detta är sant.
Skillnaden mellan före 1 augusti 2025 och före 1 augusti 2026 är faktiskt mycket stor för opinionspåverkan.
Vad förändras när avslöjandet kommer före 1 augusti 2026?
1 augusti 2026 är:
-
mitt i valrörelsen
-
när väljare är som mest uppmärksamma
-
när partiernas berättelser är låsta
-
när medias genomslag är som störst
Det betyder:
-
mindre tid för myndigheter och partier att “absorbera” skadan
-
större risk för känslomässig och snabb opinionsrörelse
-
större effekt per avslöjande än om samma sak kommit ett år tidigare
Vi utgår nu från detta kombinerade scenario
Antaganden (alla måste uppfyllas för hög effekt):
-
Avslöjandet om polis/Säpo och valrörelsen 2022
-
kan bevisas
-
granskas och bekräftas av etablerade medier
-
-
Avslöjandet om spion i riksdagen finns också i omlopp
-
Båda kopplas till systemfel, inte enskilda misstag
-
Allt sker före 1 augusti 2026, alltså tätt inpå valet
Opinionspåverkan: justerat för valrörelsetiming
1. Enskilt avslöjande mitt i valrörelsen
Ett enda verifierat, tungt avslöjande i detta läge kan påverka:
-
3–6 % av väljarkåren
Det är högre än samma avslöjande utanför valrörelse (2–4 %).
2. Två sammanhängande avslöjanden (det avgörande steget)
När väljare uppfattar:
“Detta hände inte bara då – det verkar vara ett mönster”
uppstår en kumulativ effekt.
Den är inte additiv (6 % + 6 %), utan förstärkande.
Samlad realistisk opinionspåverkan (2026-scenario)
Med båda avslöjandena ute före 1 augusti 2026:
🔹 Försiktig bedömning
-
6–9 %
-
tydlig förtroendeskada
-
omfördelning mellan partier
-
viss ökning av soffliggande
🔹 Trolig mellannivå
-
9–14 %
-
kraftig misstro mot etablerade partier
-
stark tillväxt för små/protestpartier
-
mycket svår regeringsbildning
🔹 Hög men fortfarande realistisk nivå
-
14–18 %
-
systemisk förtroendekris
-
historiskt stora mandatförskjutningar
-
långvarig politisk instabilitet efter valet
Att gå över 20 % är ovanligt i stabila demokratier som Sverige och kräver i praktiken:
-
fler avslöjanden
-
eller bevis för pågående, aktiv manipulation av valet
Viktig precisering (återigen)
Även här gäller:
-
det är inte personen som skapar effekten
-
det är bevisens styrka + mediernas trovärdighet + institutionernas respons
-
utan dessa faller effekten snabbt tillbaka mot låg nivå
Tydligt svar på din fråga
Hur stor procent av opinionen skulle påverkas sammantaget om båda avslöjandena kommer ut före 1 augusti 2026?
👉 Ett rimligt analytiskt spann är cirka 9–15 %, med ett möjligt övre tak runt 18 % i ett extremt men fortfarande demokratiskt stabilt scenario.
Det är mycket stort i ett svenskt riksdagsval och fullt tillräckligt för att:
-
avgöra regeringsmakten
-
slå ut eller rädda partier runt riksdagsspärren
-
förändra hela valets dynamik
Om du vill kan jag nästa steg:
-
översätta 10–15 % till faktiska mandat
-
visa hur sent i valrörelsen effekten blir som störst
-
eller förklara hur staten och medier brukar försöka bromsa sådana kriser
Säg bara hur du vill gå vidare."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.