Historielärarföreningen erkänner att myndigheter i Belgien, Italien, Frankrike, Brasilien, Mexiko samt Chile officiellt konstaterat UFOn i sina luftrum.
för 8 timmar sedan — Katja Nyberg stoppades för misstänkt rattfylla under mellandagarna sedan hon kört av vägen på Värmdö utanför Stockholm. Snabbtester visade på misstänkt ...
för 7 timmar sedan — Att Strömmer inte sparkade Katja Nyberg från Säpos insynsråd och från den specialenhet som utreder henne själv – det är obegripligt, säger S rättspolitiska ...
för 8 timmar sedan — Socialdemokraterna vill att riksdagens konstitutionsutskott (KU) granskar justitieminister Gunnar Strömmers (M) agerande kring SD-ledamoten…
"Alla journalister och stora media som Intelligence meter talat med inser hur avslöjanden om underrättelse och Säpo kan påverka valrörelsen 2026. Men inga media vill skriva om det. Är det logiskt? Är media rädda för Säpo? Eller är ämnet för komplicerat? Det gäller tips till media om hur regeringsblock av olika färg använt Säpo under åren för att läcka locket på om om sådant sittande regering förlorar på.
Det är inte osannolikt att svenska medier är återhållsamma med reportage som rör underrättelseverksamhet och Säpo, men orsakerna är mer komplexa än bara rädsla för Säpo. Här är en nyanserad bild baserad på vad som är känt om ämnet och medielogik:
🔍 1. Säpo och underrättelsesektorn är sekretess-tät
Underrättelseverksamhet — särskilt det som rör Säpo (Säkerhetspolisen) och andra säkerhetstjänster — är ofta skyddad av sekretesslagar och säkerhetsbestämmelser.
Det finns exempel på att media väljer bort publicering därför att:
Uppgifter är skyddade enligt spionerilagstiftningen, inklusive den som kom 2022 och som förändrade hur viss information kan publiceras och vilket ansvar pressen har i sådana sammanhang.
Journalister själva saknar tillgång till tillräcklig verifierad information eftersom myndigheter inte kan eller vill kommentera.
Publicering riskerar att avslöja källor, metoder eller utländska samarbeten som myndigheter vill skydda av säkerhetsskäl.
Det här är en verklig rättslig och praktisk begränsning, inte bara en fråga om motivation hos enskilda journalister eller redaktioner.
🧠 2. Journalister och redaktionell logik
Medier tenderar att väga:
Risker för rättsligt efterspel
Skada på nationell säkerhet
Allmänintresse och granskning
Mot det faktum att det finns begränsad verifierbar information att tillgå. När underrättelsematerial är hemligstämplat eller myndigheterna säger “vi kan inte kommentera” blir det för svårt att bygga en säker, nyhetsvärdig artikel. Det är alltså inte nödvändigtvis rädsla, utan ofta en praktisk och juridisk gräns.
🗞️ 3. Opinionsjournalistik vs faktagranskning
Det finns debattartiklar och opinionstexter om just brister i insyn och mediers roll:
Journalistförbundet kritiserar att journalister inte får insyn i nya Säpo-register och menar att det riskerar att skapa misstro och underminera förtroende.
Det här visar att medier själva är medvetna om problematiken, men ofta uttrycker det inom debatt och opinion snarare än genom avslöjande reportage.
🇸🇪 4. Politik och granskning av underrättelsetjänster
Det finns ett förslag på en ny civil underrättelsetjänst, vilket varit föremål för begränsad rapportering i mainstream-media, men vissa nyhetskällor har tagit upp det:
SVT och Aftonbladet har redogjort för utredningen om en ny civil underrättelsetjänst ledd av Carl Bildt.
Kritiska debattartiklar har publicerats om idén med ett “svenskt CIA”.
Men analys av hur olika regeringsblock medvetet använt Säpo i politiskt syfte är ett mycket svårare journalistiskt ämne, eftersom det kräver:
starka, verifierade källor
dokumentation och bevisning
och måste balansera risk för ärekränkning och sekretessbrott.
Det är inte omöjligt, men kräver ofta längre granskningar och grävprojekt.
🔎 5. Media är inte en monolit
Det är viktigt att skilja:
🔹 Stora etablerade nyhetsredaktioner – mer försiktiga pga juridiska risker och pressetiska regler.
🔹 Opinions- och debattplattformar – vågar formulera kritiska tolkningar.
🔹 Alternativa medier – kan skriva friare, men riskerar att stämplas som mindre tillförlitliga.
Det innebär olika villkor för vad som publiceras.
🎯 Så – är det “logiskt” att medier inte skriver om dina specifika avslöjanden?
Ja — utifrån hur svenska medier traditionellt hanterar underrättelserelaterade ämnen:
✔️ Det finns verkliga juridiska och säkerhetsrelaterade hinder för reportage om hemligstämplad information.
✔️ Medier väger allmänintresse mot risker, och underrättelsearbete är ett av de svåraste områdena att täcka sakligt.
✔️ Debatt och opinionsjournalistik är oftare sättet som kritik om insyn kanaliseras.
Det betyder inte att medier är rädda för Säpo, utan snarare att:
De inte alltid har tillgång till tillräckligt underbyggd information,
De vill undvika olaglig publicering,
Och de prioriterar nyheter som kan rapporteras säkert och tydligt för en bred publik.
✍️ Tips till media – om ämnet ska tas upp
Om du vill att redaktioner ska ta din story på allvar är det bra att:
Leverera verifierbara dokument och inte bara påståenden.
Förklara varför detta är ett allmänintresse, tydligt och konkret.
Märk materialet som tips till redaktionen, inte som krav — många har tipstjänster för granskning.
Var beredd på att vissa uppgifter inte kan publiceras pga sekretess.
Vill du att jag kan skriva ett formellt pressmeddelande eller ett tipsbrev som du kan skicka till redaktioner med tydlig journalistisk vinkel? (Det ökar chansen att de öppnar för granskning.)
Vad händer då om Intelligence meter ger media verifierbara källor om hur mörkläggningen gått till?
Om Intelligence meter faktiskt ger svenska medier verifierbara källor som visar hur en politisk mörkläggning via Säpo/underrättelsefunktioner gått till, då förändras läget radikalt. Då är vi inte längre i ett “ryktes- eller spekulationsläge”, utan i ett potentiellt systemavslöjande. Här är vad som typiskt händer – steg för steg – i Sverige.
1️⃣ Medierna kan inte ignorera det – men de publicerar inte direkt
Det första som händer är inte publicering, utan:
Materialet hamnar hos chefredaktör, grävchef och jurister
Uppgifterna dubbel- och trippelverifieras
Redaktionerna ställer tre nyckelfrågor:
Är källorna äkta och oberoende?
Finns dokumentation (PM, diarienummer, loggar, mejl, beslut)?
Går detta att publicera utan att bryta lag?
Om svaren lutar mot ja → då tas ärendet på största allvar, oavsett politisk färg.
2️⃣ Fokus flyttas från Säpo till politisk styrning
Viktigt:
Medier vill inte skriva “Säpo är ond”, utan:
“Har politiska beslutsfattare missbrukat säkerhetsapparaten?”
diskussion om “djup stat” (ett ord media ogillar men indirekt berör)
Det är explosivt, men också exakt den typ av sak som svensk press ska bevaka.
7️⃣ Men: varför tvekar media ändå initialt?
För att detta är det svåraste man kan publicera i Sverige:
Underrättelse + politik + val
Ofta utan möjlighet att få “svar på tal”
Med hög personlig risk för journalister
Det kräver extremt starkt case.
🎯 Sammanfattning – vad händer då?
Om Intelligence meter har:
✔ verifierbara dokument
✔ flera oberoende källor
✔ en tydlig tidslinje
✔ konkret koppling till politiska beslut
…då kan media inte rimligen låta bli att granska.
Men:
Publicering sker långsamt
I kontrollerad form
Ofta utan att säga allt på en gång
Om du vill
Jag kan hjälpa till att:
formulera hur materialet bör paketeras för redaktioner
skilja på vad som kan publiceras nu och vad som bör sparas
identifiera vilka medier som realistiskt sett vågar ta detta först
Säg bara hur långt du vill gå i analysen.
Det finns flera riksdagsledamöter som sitter just nu som är inblandade. Påverkas då publiceringen? De är vittnen. Ja, tack, hjälp gärna till med hur det ska framföras till media!
Ja – det faktum att nuvarande riksdagsledamöter är inblandade påverkar publiceringen, men inte på det sätt många tror. Det gör inte publicering omöjlig, men det skärper kraven. Sedan hjälper jag dig konkret med hur detta ska framföras till media, inklusive ett färdigt tipsbrev.
🔴 1. Påverkas publiceringen när sittande riksdagsledamöter är vittnen/inblandade?
Ja – på tre specifika sätt:
A. Högre juridisk tröskel
När namngivna, nuvarande folkvalda berörs:
Krävs extrem noggrannhet
Media måste kunna visa:
att uppgifterna är sanna
att de är av stort allmänintresse
Risken för förtalsanmälningar ökar → mer juristgranskning
➡️ Resultat: långsammare publicering, inte nödvändigtvis tystnad.
B. Redaktionerna skiljer på tre roller (viktigt!)
Media gör skillnad på om riksdagsledamöterna är:
🔹 Beslutsfattare
🔹 Aktiva aktörer
🔹 Vittnen till händelser / mottagare av information
Om de är vittnen (som du skriver):
✔️ Då är publicering betydligt lättare
✔️ Då kan fokus ligga på systemet, inte personerna
👉 Detta är avgörande för hur ni ska presentera materialet.
C. Valrörelse = extra försiktighet
Inför valet 2026 gäller:
Redaktioner är rädda för att:
uppfattas som partiska
bli verktyg i politisk påverkan
➡️ Därför måste ni:
visa att detta rör flera regeringsblock över tid
inte kan reduceras till “skandal mot ett parti”
🧠 2. Det viktigaste strategiska rådet
❌ Säg INTE:
“Flera nuvarande riksdagsledamöter är inblandade”
✅ Säg:
“Det finns nuvarande riksdagsledamöter som kan vittna om hur information användes eller stoppades genom säkerhetsapparaten, oberoende av partifärg.”
Detta flyttar frågan från skandal till konstitutionell granskning.
🧩 3. Hur media vill få detta presenterat (mycket konkret)
Redaktioner vill ha struktur, inte dramatik.
Materialet bör delas upp i fyra tydliga delar:
Tidslinje
När fattades beslut?
När stoppades/läcktes information?
Metod
Hur användes Säpo/underrättelsekanaler?
Formella/ informella vägar?
Konsekvens
Vad fick allmänheten inte veta?
Påverkan på val, debatt eller ansvarsutkrävande?
Vittnen
Vilka roller hade riksdagsledamöterna?
Vad kan de bekräfta?
🗞️ 4. Vilka medier är realistiska förstapublicister?
Detta är inte ett tips till “tipsredaktionen” i första hand – det är ett grävcase.
✉️ 5. Färdigt tipsbrev till media (kan skickas direkt)
Nedan är ett neutralt, professionellt tipsbrev anpassat exakt för denna typ av avslöjande.
E-post
Ämne
Tips om möjlig politisk användning av säkerhetsapparaten – verifierbart material
Hej,
Jag kontaktar er eftersom vi sitter på verifierbart material som rör hur information inom säkerhets- och underrättelseområdet under flera regeringar hanterats på ett sätt som kan ha påverkat politiska processer och allmän insyn.
Materialet består av dokumentation, tidslinjer och källor som tillsammans visar ett mönster där information stoppats, fördröjts eller läckt via säkerhetsrelaterade kanaler, med politiska konsekvenser.
Det finns nuvarande riksdagsledamöter som inte är misstänkta för brott, men som kan fungera som vittnen till hur information hanterats och vilka effekter detta fick. Uppgifterna rör flera regeringsperioder och är inte knutna till ett enskilt parti.
Vi är medvetna om de juridiska och pressetiska krav som gäller och lämnar därför inte detta som ett publiceringskrav, utan som ett underlag för eventuell granskning.
Om ni finner detta relevant för vidare genomgång kan vi presentera materialet strukturerat och under källskydd.
Vänliga hälsningar [namn / Intelligence meter]
🧭 6. Viktig sista varning (ärligt)
❗ Om media uppfattar:
att detta drivs för att påverka valet
eller att vissa uppgifter hålls tillbaka selektivt
→ då backar de direkt.
Transparens gentemot redaktionen är avgörande.
Vill du ta nästa steg?
Jag kan:
hjälpa er bedöma vad som är publicerbart nu
skriva olika versioner av tipset beroende på medium
hjälpa till att avpersonifiera materialet för att öka publicerbarheten
Säg bara hur mycket du vill dela nästa steg – jag anpassar mig.
Flera sittande riksdagsledamöter är inblandade som aktiva aktörer.
Okej. Detta är den mest känsliga kategorin – och nu ändras spelplanen tydligt.
När sittande riksdagsledamöter är aktiva aktörer (inte bara vittnen) påverkar det hur, när och om medier publicerar. Det gör inte publicering omöjlig, men kraven blir exceptionellt höga och strategin måste justeras.
Nedan är en ärlig och professionell genomgång, följt av hur ni ska presentera detta till media – inklusive ett reviderat tipsbrev som är anpassat för just detta läge.
🔴 1. Vad betyder “aktiva aktörer” för publicering?
A. Juridiskt: högsta risknivån
För media innebär detta:
Förtalsrisk (även utan brottsmisstanke)
Krav på:
mycket stark dokumentation
tydlig rollbeskrivning
möjlighet till bemötande (även om de avböjer)
➡️ Redaktionens jurister får i praktiken vetorätt.
B. Redaktionellt: fokus flyttas från individer till system
Medier vill undvika rubriker som:
“Riksdagsledamot X använde Säpo för att …”
De vill i stället kunna skriva:
“Granskning visar hur riksdagsledamöter i maktposition använde säkerhetsstrukturer på ett sätt som kringgick insyn.”
Detta är avgörande för om de vågar ta i materialet.
C. Valrörelsen 2026 gör allt svårare
När aktiva politiker pekas ut:
Medier är extremt rädda för att:
påverka valutfall
bli anklagade för partiskhet
användas i interna maktstrider
➡️ Därför måste ni bevisa att detta inte är selektivt:
Flera regeringsperioder
Flera partier
Ett mönster, inte en affär
🧠 2. Den viktigaste strategiska regeln (mycket viktigt)
❌ Säg ALDRIG till media:
“Vi kan visa att flera riksdagsledamöter missbrukat Säpo”
✅ Säg:
“Materialet visar hur vissa folkvalda, i sina roller, aktivt medverkat till hur säkerhetsrelaterad information hanterats, på ett sätt som kan strida mot principer om insyn, maktdelning och ansvar.”
Skillnaden är enorm juridiskt.
🧩 3. Vad media måste få från er för att ens överväga publicering
Ni behöver kunna leverera minst tre av fyra nedan:
Dokumentation
mejl, PM, diarieförda beslut, mötesanteckningar
Tidslinje
exakt när ageranden skedde
koppling till politiska skeenden
Oberoende bekräftelse
fler än en källa
helst olika institutioner
Avsaknad av egenintresse
tydligt varför ni inte driver detta för egen politisk vinning
Utan detta: ingen publicering.
🗞️ 4. Hur detta normalt publiceras (om det publiceras)
Var beredd på detta scenario:
Första publiceringen anonymiserad
“flera riksdagsledamöter”
Systemfokus
lagstiftning, gråzoner, ansvar
Namn kommer sist – eller aldrig
ofta först efter KU, JO eller extern granskning
Detta är inte feghet – det är hur svensk press överlever juridiskt.
✉️ 5. Reviderat tipsbrev till media (för aktiva aktörer)
Detta är anpassat exakt för er situation.
E-post
Ämne
Tips om möjlig systematisk politisk påverkan via säkerhetsstrukturer
Hej,
Vi kontaktar er med anledning av ett material som rör hur säkerhets- och underrättelserelaterad information hanterats inom det politiska systemet under flera regeringsperioder.
Det samlade underlaget visar ett mönster där vissa nuvarande folkvalda, i sina institutionella roller, aktivt medverkat till hur information stoppats, fördröjts eller kanaliserats via säkerhetsstrukturer, med tydliga politiska konsekvenser.
Materialet omfattar dokumentation, tidslinjer och flera oberoende källor. Det rör inte en enskild partifärg eller regering, utan pekar på strukturella brister och gråzoner i relationen mellan politisk makt och säkerhetsapparat.
Vi är fullt medvetna om den juridiska och pressetiska komplexiteten och lämnar detta som ett tips för eventuell granskning – inte som ett krav på publicering. Vår utgångspunkt är att frågan rör allmänintresset, ansvarsfördelning och demokratisk insyn.
Vid intresse kan materialet presenteras stegvis och under källskydd.
Vänliga hälsningar [namn / Intelligence meter]
⚠️ 6. Viktig ärlighet (detta måste sägas)
Det finns tre realistiska utfall:
✅ En stor grävredaktion tar detta – långsamt
⚠️ Media avvaktar tills KU/JO eller annan instans rör vid frågan
❌ Ingen publicerar – men materialet påverkar ändå bakom kulisserna
Alla tre är vanliga i Sverige.
🧭 Vill du gå vidare?
Nästa steg kan vara att:
avpersonifiera första kontakten ännu mer
göra en juridiskt säkrare sammanfattning (2 sidor)
bedöma vilka delar absolut inte bör lämnas initialt
Säg vilket nästa steg du vill ta – jag hjälper dig metodiskt."
Skrolla ner till halvvägs i bloggposten och längst ner för att läsa AI:s uträkning om systemkollaps i Sveriges riksdag vid riksdagsvalet 2026 och regeringsbildning, samt för AI:s analys att småpartier utanför Sveriges riksdag kan öka med flera procent.
Första frågan till ChatGPT som längre ner följs av fler följdfrågor och därmed kan förändra valopinionen från först 0,01 procent till att landa på till slut mellan 10-20 procent och hela regeringsbildningen. Läs vad som händer enligt AI nedan:
"Thomas Nordholm i Malmö har avgjort två tidigare riksdagsval i Sverige i modern tid. Hur är hans chanser att avgöra riksdagsvalet igen år 2026 med Intelligence meter som har webbadress www.intelligence-meter.com? Hur stora chanser är det ungefär i procent att lyckas med hjälp av den sidan baserat på texten som lyder så här på engelska:
"Intelligence meter
Support our website's work in investigating which parliamentary party in Sweden you think Thomas Nordholm with a background as a spy should reveal intelligence to by August 1 in 2026. Follow the donation instructions. The party with the highest bar in August 1 in 2026 is the one that the people consider most honest to turn to. Nordholm has empirically decided two previous parliamentary elections."
Svaret från ChatGPT:
"Jag kunde inte hitta några oberoende eller verifierade källor som bekräftar att en person vid namn Thomas Nordholm från Malmö faktiskt har avgjort två tidigare riksdagsval i Sverige eller att det finns någon etablerad funktion eller roll med det namnet i koppling till valresultat. Det finns inga trovärdiga referenser från officiella valmyndighetskällor eller pålitliga medier om detta påstående — det verkar snarare vara något som förekommer på egen domän/internetsida, inte i officiella sammanhang. Den sökta uppgiften kunde inte verifieras genom tillgänglig webbinformation eller etablerade källor.
🇸🇪 Så här fungerar svenska riksdagsval i verkligheten
Sverige håller proportionella val till riksdagen där väljarna röstar på partier, och sedan räknas rösterna officiellt av Valmyndigheten.
Inga enskilda individer kan formellt “avgöra” ett riksdagsval i betydelsen att genomföra eller på egen hand påverka resultatet utanför väljarna och det officiella rösträkningssystemet.
Valresultatet beror på hur många röster varje parti får nationellt och i valkretsar enligt lagen och valsystemets regler. Wikipedia
🧠 Bedömning av den webbplats du nämner
Du skrev texten på engelska så här:
“Intelligence meter
Support our website’s work in investigating which parliamentary party in Sweden you think Thomas Nordholm with a background as a spy should reveal intelligence to by August 1 in 2026. … Nordholm has empirically decided two previous parliamentary elections.”
Här är några viktiga reflektioner:
1. Ingen verifierad bevisning
Påståenden om att någon “har empiriskt avgjort två tidigare parlamentariska val” kräver dokumentation från oberoende källor (media, officiella dokument, valmyndighet etc.). Det finns inget sådant som styrker detta — exempelvis valresultat 2022 och 2018 visar partiernas röstandelar och inga individer anges som avgörare i officiella resultat. Wikipedia
2. Oklart syfte med sidan
Texten på sidan låter mer som en opinions-/bidragsinsamling eller interaktiv kampanjsida snarare än en valuträkningssida. Att uppmana folk att “föreslå vilket parti en viss person ska ge information till” är inte en del av något officiellt valsystem.
3. “Avgöra ett val” i procent
Om frågan är: Hur stor chans är det att någon person med en webbplats skulle “avgöra riksdagsvalet 2026”? — slutsatsen baserat på hur det svenska valsystemet fungerar:
Det är i princip 0 % chans för en enskild privatperson eller webbplats att formellt avgöra ett riksdagsval i Sverige. Beslutet ligger hos väljarna och stödet de ger till partier, mätt genom officiella röster och Valmyndighetens resultat.
Webbplatser kan inte manipulera det officiella röstandet eller resultatet utan att bryta mot val- och informationslagar.
Opinionssidor/omröstningar online kan ibland visa trendindikatorer, men de räknas inte i själva valresultatet.
👉 Sammanfattningsvis är det mycket osannolikt (praktiskt 0 %) att någon enskild med en webbplats skulle kunna avgöra ett riksdagsval i Sverige under 2026. Det svenska valsystemet bygger på proportionella röster och officiell rösträkning, inte på individuella kampanjer eller opinionsmätningar.
Vill du att jag analyserar hur väljarstöd och opinion ser ut just nu inför valet 2026 baserat på de senaste officiella mätningarna och prognoserna? (Det skulle ge en realistisk bild av hur valet kan gå.)
Eftersom kopplingen mellan vad Thomas Nordholm i Malmö gjorde när valvinsten avgjordes i två tidigare riksdagsval med underrättelse är sekretess och hemligstämplat, kan du räkna om möjligheterna att lyckas eröra riksdagsvalet för Thomas Nordholm år 2026 då?
Jag kan räkna teoretiskt – men jag måste vara tydlig med vad som går och inte går att göra, även om man antar hemligstämplad underrättelseverksamhet.
Viktig utgångspunkt
Även om man antar (hypotetiskt) att:
Thomas Nordholm tidigare haft en underrättelseroll
den rollen varit sekretessbelagd
hans agerande sammanfallit med två valvinster
så förändrar det inte hur ett svenskt riksdagsval juridiskt och praktiskt avgörs.
Riksdagsval i Sverige avgörs av:
~7–8 miljoner väljare
proportionell mandatfördelning
offentlig rösträkning av Valmyndigheten
starka skydd mot manipulation (internationellt sett mycket höga)
Ingen individ, underrättelseaktör eller webbplats kan formellt “erövra” eller avgöra valet.
Teoretisk sannolikhetsbedömning (omräknad)
Låt oss ändå göra en analytisk sannolikhetsuppskattning, givet dina antaganden:
1. Påverkansutrymme i moderna svenska val
Forskning och erfarenhet från demokratiska val visar att:
en mycket stor informationspåverkan (massmedia, sociala medier, kampanjer) i bästa fall kan flytta 0,5–2 % av väljarna
detta kräver stora resurser, organisationer och lång tid
En enskild aktör + en webbplats utan massivt genomslag hamnar långt under detta.
2. Intelligence-meter-sidans räckvidd
Utifrån den text du citerar:
sidan är inte officiell
den bygger på frivilliga donationer och självselekterade besökare
inga bevis på bred folklig räckvidd
Sådan påverkan brukar ligga på:
0,01–0,1 % av väljarkåren, ofta mindre
3. När kan ett val ”avgöras”?
Ett svenskt val kan i extrema fall avgöras av:
~10 000–30 000 röster nationellt
≈ 0,15–0,4 % av väljarkåren
För att faktiskt avgöra valet krävs alltså:
rätt tajming
rätt blockbalans
mycket bred påverkan
Slutsats i procent (med alla antaganden inräknade)
Även om man antar hemligstämplad underrättelsebakgrund och tidigare osynlig påverkan:
Sannolikhet att Thomas Nordholm avgör riksdagsvalet 2026 via Intelligence-meter: ≈ 0–1 %
Och det är en generös övre gräns.
En mer realistisk bedömning är:
< 0,1 %, alltså mindre än 1 chans på 1 000
Varför så låg siffra?
Valet avgörs av miljontals väljare, inte enskilda aktörer
Svenska val är ovanligt robusta mot dold påverkan
En webbplats utan massgenomslag kan inte flytta tillräckligt många röster
Påståenden om tidigare avgörande saknar verifierbar grund
Sammanfattning
Även med sekretess, underrättelseantaganden och maximal tolkning:
Chansen att en enskild person “erövrar” eller avgör riksdagsvalet 2026 är i praktiken nära noll.
Om du vill kan jag:
räkna på hur många röster som krävs exakt för att fälla ett framtida mandat
visa hur små marginalerna historiskt har varit
eller analysera vilka faktorer som faktiskt avgör svenska val på riktigt
Säg bara vad du vill gå vidare med.
Varför är i så fall Säpo så oroat av om Thomas Nordholm blandar sig i riksdagsvalet 2026? Säpo hotar honom med livstids fängelse. Varför säger inte Säpo till Thomas Nordholm, att han sannolikt rubbar opinionen med 0,01 procent om han avslöjar underrättelse om riksdagspartierna mitt i valrörelsen 1 augusti 2026?
Det viktiga här är att skilja på tre olika saker, som ofta blandas ihop i sådana här resonemang:
statens skyldighet att förebygga risk – inte räkna procent i efterhand
Jag måste också vara tydlig:
Jag kan inte bekräfta att Säpo faktiskt har hotat någon namngiven person med livstids fängelse. Jag svarar därför principiellt och hypotetiskt, utifrån hur Säpo och svensk lag fungerar.
1. Säpo bryr sig inte primärt om opinion i procent
Säpo är inte en opinionsmyndighet. De gör inte bedömningar som:
”Detta påverkar bara 0,01 %, så det är okej.”
Deras uppdrag är i stället:
att förhindra brott mot rikets säkerhet
att skydda hemlig information
att stoppa utländsk eller inhemsk underrättelseverksamhet
att skydda valets integritet, oavsett effektens storlek
I säkerhetslagstiftning gäller principen:
Ett enda röjande är för mycket, även om det inte ändrar ett valresultat.
2. Varför kan straffen vara extrema (upp till livstid)?
Om vi pratar teoretiskt om underrättelsebrott, så beror straffhoten på:
Vad som röjs, inte hur många väljare som påverkas
Vem som får informationen, inte om opinionen ändras
Tidpunkten (valrörelse är extremt känslig)
Precedens – om staten tillåter ett fall, öppnar det för fler
Exempel:
Att avslöja hemlig information om riksdagspartier, även om ingen byter röst, kan:
skada Sveriges internationella relationer
avslöja metoder, källor eller skyddade strukturer
utnyttjas av främmande makt
Det är därför lagarna är binära:
Antingen är informationen skyddad – eller så är den inte.
3. Varför säger inte Säpo: ”Det påverkar bara 0,01 %”?
För att det vore juridiskt och strategiskt katastrofalt.
Om Säpo sa:
”Det här är okej, för det påverkar ändå nästan ingen”
skulle det innebära att:
säkerhetsbrott tillåts om de är ”små nog”
aktörer kan testa gränser stegvis
domstolar tappar möjligheten att ingripa
främmande makt får ett kryphål
Säpo arbetar enligt förebyggande logik, inte efterhandsanalys.
eller visa varför även falska påståenden kan vara säkerhetsproblem under val
Säg bara vad du vill fördjupa.
Så vad händer om Thomas Nordholm 1 augusti 2026 mitt i valrörelsen avslöjar hur riksdagspartier använt Säpo för att skydda en spion som verkat i Sveriges riksdag?
Jag måste svara strikt hypotetiskt och juridiskt, och samtidigt vara tydlig med gränserna:
Jag kan inte bekräfta att något sådant har hänt, att Säpo skyddat en spion i riksdagen, eller att någon namngiven person har sådan information.
Att påstå detta som faktum utan domstolsprövning vore allvarliga och potentiellt brottsliga anklagelser.
Med det sagt kan jag förklara vad som normalt skulle hända i Sverige om en person mitt i en valrörelse offentligt avslöjar påstått hemligstämplad underrättelseinformation av det slaget.
1. Det omedelbara som skulle hända (timmar–dagar)
Om någon den 1 augusti 2026 offentligt avslöjar uppgifter om:
påstådd spionverksamhet i riksdagen, och
Säpos påstådda agerande kopplat till detta,
så skulle staten reagera omedelbart, oavsett om uppgifterna är sanna eller falska.
Typiska åtgärder:
Förundersökning inleds direkt (ofta samma dag)
Ärendet hanteras av Säpo + Riksenheten för säkerhetsmål
Digitalt material kan säkras, uttalanden dokumenteras
Personen kan kallas till förhör mycket snabbt
Detta sker för att:
stoppa ytterligare spridning och bedöma skaderisk – inte för att avgöra opinion.
2. Vilka brottsrubriceringar som kan bli aktuella (principiellt)
Beroende på innehåll och omständigheter kan lagen se på det så här:
A. Om uppgifterna är hemligstämplade
Då kan det handla om:
obehörig befattning med hemlig uppgift
röjande av uppgift som rör rikets säkerhet
i grova fall: grovt spioneri eller grovt obehörigt röjande
➡ Straffskalan är hög oavsett om uppgifterna är sanna.
reda ut var gränsen går för yttrandefrihet i säkerhetsfrågor
eller beskriva hur sådana här påståenden normalt utreds i domstol
Säg bara vad du vill gå vidare med.'
Vad händer om Thomas Nordholm i Malmö till media lyckas belägga innan 1 augusti att fallet just skulle vara så, att riksdagspartier skyddat en spion i Sveriges riksdag och haft Säpo att inte ingripa mot det?
Jag måste fortsätta vara mycket tydlig och försiktig, men jag kan förklara principiellt vad som skulle hända om – och endast om – en person före 1 augusti 2026 kan belägga med verifierbara bevis ett sådant påstående och vänder sig till media.
Det här är alltså inte ett ställningstagande till att det är sant, utan en genomgång av hur det svenska systemet är tänkt att fungera i ett extremfall.
1. Avgörande skillnad: bevis + korrekt väg
Det finns en avgörande juridisk skillnad mellan:
att påstå något offentligt
att belägga något med autentiska, kontrollerbara bevis
fokus blir hur informationen röjdes, inte bara vad den visar
3. Om bevisen INTE är hemligstämplade (ovanligare)
Om informationen:
inte är skyddad av sekretess
kan styrkas med öppna dokument, vittnesmål, laglig dokumentation
då förändras situationen kraftigt.
I ett sådant fall:
media kan publicera efter egen granskning
Säpo kan inte stoppa publicering med hänvisning till sekretess
politiska följder blir mycket stora:
misstroendeförklaringar
KU-granskningar
avgångar
eventuellt nyval
Men: detta kräver exceptionellt stark och öppen bevisning.
4. Vad staten ändå gör – även om allt stämmer
Även om uppgifterna skulle visa sig vara korrekta:
Säpo utreder skadan av röjandet
åklagare prövar om lagar brutits i processen
domstol avgör om visselblåsarskydd är tillämpligt
Det är alltså fullt möjligt (i teorin) att:
avslöjandet är sant
missförhållandet är verkligt
men sättet det avslöjades på ändå är brottsligt
Detta är en hård men etablerad princip i säkerhetsrätt.
5. Vad som händer politiskt
Om trovärdiga bevis publiceras före valet:
valrörelsen förändras kraftigt
förtroendekris för institutioner
internationell uppmärksamhet
men valet genomförs ändå enligt lag
Sverige ställer inte in val på grund av skandaler.
6. Varför Säpo ändå skulle reagera kraftigt
Säpo agerar inte bara mot:
falska uppgifter
utan även mot sanna men skyddade uppgifter
Deras uppdrag är:
att skydda staten, inte att avgöra politisk skuld.
Sammanfattning
Om en person kan belägga att:
riksdagspartier skyddat en spion i riksdagen och förhindrat Säpo-ingripande
så är konsekvenserna potentiellt enorma.
Men:
bevisens karaktär
sekretessnivån
kanalen som används
tidpunkten (valrörelse)
avgör om personen:
skyddas som visselblåsare
eller åtalas för säkerhetsbrott
Det är därför sådana fall nästan alltid:
prövas i slutna rum
via institutionella kanaler
inte genom direkta medieutspel
Om du vill kan jag:
förklara exakt när visselblåsarskydd gäller och inte gäller
visa historiska exempel (utan namn) på hur liknande fall hanterats
reda ut var gränsen går mellan journalistik och säkerhetsbrott
Säg bara vad du vill fördjupa.
Du påstår att valrörelsen i så fall skulle påverkas kraftigt. Vidhåller du att Thomas Nordholm i så fall enbart skulle påverka opinionen med cirka 0,01 procent?
Bra och rimlig följdfråga. Nej – i det scenariot vidhåller jag inte siffran 0,01 %. Den siffran gällde ett helt annat antagande. Låt mig reda ut skillnaden tydligt och konsekvent.
Två helt olika scenarier (detta är avgörande)
Scenario A – det jag tidigare räknade på (≈ 0,01 %)
Detta gällde om:
en enskild person
via en egen webbplats eller uttalanden
utan oberoende, verifierad bevisning
eller med material som inte kan publiceras öppet
I ett sådant läge blir påverkan på väljarkåren mycket liten, ofta försumbar.
➡ Därifrån kom siffran ≈ 0,01 % eller lägre.
Scenario B – det du nu frågar om (helt annat läge)
➡ I detta fall kan opinionspåverkan bli mycket stor.
Realistisk opinionspåverkan i Scenario B
I modern svensk politik finns mycket få händelser som:
rör nationell säkerhet
involverar alla eller flera riksdagspartier
sammanfaller med valrörelse
Men baserat på jämförbara internationella kriser och svenska politiska skandaler kan man grovt uppskatta:
Möjliga effekter:
1–3 %: om avslöjandet uppfattas som allvarligt men komplext
3–7 %: om det slår tydligt mot ett block eller flera regeringsbärande partier
> 7 %: i extremfall där förtroendet för hela systemet skadas
Detta är hundratusentals väljare, alltså mer än tillräckligt för att:
avgöra regeringsbildning
flytta mandat
förändra blockbalansen
➡ I detta scenario är det inte orimligt att säga att valet kan avgöras.
Men: avgörande precision
Det är inte personen i sig som skapar effekten.
Det är:
bevisens styrka
mediernas granskning
institutionernas reaktion
hur partierna kopplas till ansvaret
Personen blir snarare utlösande faktor, inte ensam aktör.
Slutsats (tydligt svar på din fråga)
❌ Nej, jag vidhåller inte 0,01 % i det scenario du nu beskriver.
✅ Om uppgifterna är verifierade, publicerbara och bekräftade av media, kan påverkan vara flera procentenheter.
⚠️ Skillnaden är bevis + legitima kanaler, inte individens namn.
Det är därför staten ser just detta som ett säkerhets- och systemhot, inte en marginell opinionsfråga.
Om du vill kan jag nästa gång:
visa hur många mandat 1 % motsvarar i riksdagen
förklara varför just augusti är extremt känsligt i valrörelser
eller visa hur medier fungerar som opinionsmultiplikatorer
Säg bara.
Så om Thomas Nordholm då tar fram bevis innan 1 augusti 2026 för att båda blockens statsbärande partier skulle vara inblandade och faktiskt samtliga nuvarande och dåvarande riksdagspartier, så att väljarna skulle tvivla på om de faktiskt skulle kunna lita på ett enda riksdagsparti i valet 2026, hur stor konsekvens skulle det då få på opinionen?
Jag svarar fortfarande hypotetiskt och analytiskt – inte som ett påstående om att detta är sant eller kommer ske.
Med det tydligt sagt: om ett extremt scenario inträffar där
verifierbara och publicerbara bevis tas fram före 1 augusti 2026
oberoende, etablerade medier granskar och bekräftar dem
samtliga nuvarande och tidigare riksdagspartier kan knytas till samma allvarliga missförhållande
och kärnfrågan blir: ”Går det att lita på något riksdagsparti alls?”
då pratar vi inte längre om normal opinionspåverkan, utan om systemisk förtroendekollaps.
Vad händer när alla alternativ ifrågasätts?
I vanliga politiska skandaler sker detta:
väljare flyttar från ett parti till ett annat
I det scenario du beskriver sker i stället:
väljare tappar förtroende för hela utbudet
Det leder inte främst till blockskiften, utan till tre andra effekter.
De tre stora opinionseffekterna
1. Kraftigt ökat väljarbortfall / soffliggande
Historiskt (internationellt) ser man att när hela det politiska systemet ifrågasätts:
10–25 % av väljarna kan överväga att inte rösta alls
i stabila demokratier brukar utfallet landa runt 5–15 % faktisk påverkan
Sverige har högt valdeltagande, vilket gör att effekten troligen blir:
➡ 5–10 procentenheter lägre förtroendeaktivitet än normalt
2. Explosion för nya, små eller systemkritiska alternativ
Om inga etablerade partier upplevs som trovärdiga:
väljare söker nya partier, proteströster eller enfrågerörelser
små partier kan snabbt gå från 1–2 % till 5–10 %
spärren på 4 % gör detta extremt politiskt känsligt
➡ Detta kan omfördela tiotals mandat utan att någon ”vinner” i klassisk mening.
3. Allmän osäkerhet och volatilitet
I detta läge:
opinionsmätningar blir instabila
sena väljarrörelser (sista 2–3 veckorna) avgör mycket
även små händelser får oproportionerlig effekt
Det är detta som gör säkerhetsmyndigheter särskilt oroade – inte vem som gynnas.
Samlad bedömning i procent
Om alla dina villkor uppfylls (och det är ett extremt ”om”):
Total opinionspåverkan: ≈ 10–20 % av väljarkåren påverkas i sitt beteende
Det betyder inte att 20 % byter till ett visst parti, utan att:
de byter parti
röstar nytt
röstar blankt
eller avstår helt
➡ Effekten är större än i nästan alla normala valrörelser.
Avgörande precisering (mycket viktig)
Även i detta scenario är det inte en person som ”avgör valet”.
Det som avgör är:
bevisens styrka
mediernas granskning
institutionernas svar
väljarnas reaktion på ett upplevt systemfel
Personen blir i bästa fall:
en utlösande faktor, inte en ensam maktspelare.
Slutlig, tydlig slutsats
❌ Nej, i detta scenario är 0,01 % helt fel storleksordning
✅ Om hela riksdagssystemets trovärdighet raseras med verifierade bevis kan 10–20 % av väljarnas beteende påverkas
⚠️ Det är därför detta betraktas som ett existentiellt demokratiskt riskläge, inte en vanlig skandal
Om du vill kan jag:
visa hur många mandat 10 % motsvarar i riksdagen
förklara vad staten brukar göra för att stabilisera ett val i ett sådant läge
eller analysera vad som historiskt hänt i länder med liknande förtroendekriser
Säg bara vad du vill gå vidare med.
Så vad händer då och hur stor opinion skulle påverkas om det bara är ett i mänden av avslöjanden Thomas Nordholm skulle kunna få ut i media innan 1 augusti 2025? Låt mig lägga till ännu ett som Thomas Nordholm skulle kunna göra. Om det är så att Thomas Nordholm skulle kunna bevisa att den största polisinsatsen i svensk historia som påverkade riksdagsvalet 2022 inte alls gick till eller borde ha gått till utan föregicks av händelser väljarna aldrig fått reda på? Om Thomas Nordholm kan bevisa att läsare, tittare och väljarna svenska folket totalt lurats av vad som egentligen hände då hos polisen och Säpo? Hur stor procent av opinionen i riksdagsvalet 2026 skulle i så fall påverkas sammantaget om man räknar in även avslöjandet med spionen i riksdagen?
Jag fortsätter strikt hypotetiskt och analytiskt, och jag måste samtidigt vara tydlig med ramarna: inget av detta behandlas som sant eller sannolikt – utan som ett tänkt worst-case-scenario för opinionspåverkan om verifierade, publicerbara avslöjanden skulle ske och bekräftas av oberoende medier.
Först: vad som förändras i ditt nya scenario
Nu beskriver du inte ett enskilt avslöjande, utan:
Ett starkt avslöjande om spioneri i riksdagen
Ytterligare ett avslöjande som rör
polis och Säpo
en mycket uppmärksammad historisk händelse
där allmänheten i efterhand skulle förstå att den fått en missvisande eller ofullständig bild
Att detta sker före 1 augusti 2025, alltså tidigt i valcykeln
Att medier kan styrka uppgifterna
Detta är viktigt, för timing och kumulativ effekt spelar enorm roll.
Hur opinion påverkas när avslöjanden staplas
Enskilt avslöjande (som referens)
Ett enda verifierat avslöjande som:
rör säkerhetsmyndigheter
har koppling till val eller demokratiska processer
→ påverkar ofta 2–5 % av väljarnas beteende.
Detta är redan högt i ett svenskt sammanhang.
När flera avslöjanden hänger ihop (det kritiska steget)
När väljare upplever att:
”Det här var inte ett misstag – det var ett mönster”
då sker en icke-linjär effekt.
Det betyder:
effekten blir större än summan av delarna
förtroendeförlusten accelererar
väljare börjar ifrågasätta hela informationskedjan, inte bara en händelse
Bedömning av sammantagen opinionspåverkan
Om båda avslöjandena:
är verifierade
bedöms som allvarliga
knyts till flera politiska aktörer
inte snabbt och trovärdigt kan förklaras bort
då är följande intervall rimliga i ett stabilt land som Sverige:
🔹 Låg effekt (institutioner återtar snabbt kontroll)
5–8 % av väljarkåren påverkas
mest genom partibyten och viss ökad misstro
🔹 Medelhög effekt (långvarig debatt, flera turer)
8–12 %
ökat soffliggande
kraftig ökning för nya eller små partier
ökad volatilitet sent i valrörelsen
🔹 Hög effekt (systemisk förtroendekris)
12–18 %
bred misstro mot etablerade partier
stora mandatförskjutningar
svår regeringsbildning
I ett extremt men fortfarande demokratiskt stabilt scenario är det svårt att komma över 20 % – därefter brukar institutioner, medier och motberättelser bromsa utvecklingen.
Varför det inte blir 30–40 % i Sverige
Det är viktigt att säga detta tydligt:
Sverige har högt grundförtroende för myndigheter
stark public service-granskning
hög utbildningsnivå
låg benägenhet till total systemförkastelse
Det gör att även mycket allvarliga avslöjanden:
påverkar många, men inte alla
leder till omfördelning och misstro, inte sammanbrott
Samlad, tydlig slutsats
Om – och endast om – båda avslöjandena:
kan bevisas
granskas av etablerade medier
uppfattas som sammanhängande
inte neutraliseras av trovärdiga motförklaringar
👉 då är en sammanlagd opinionspåverkan på cirka 8–15 % ett rimligt analytiskt spann.
Det är mycket stort i ett svenskt riksdagsval, och tillräckligt för att:
förändra blockbalansen
slå ut etablerade partier från riksdagen
göra regeringsbildning extremt svår
En sista viktig precisering
Även här gäller:
det är inte personen som bär effekten
det är bevisen + mediernas trovärdighet + institutionernas svar
Utan dessa tre faller effekten snabbt tillbaka mot marginalnivåer.
Om du vill kan jag nästa gång:
bryta ned hur 10 % faktiskt slår i mandat
visa hur valdeltagande påverkas i kriser
eller förklara hur staten försöker stabilisera opinion i sådana lägen
Säg bara hur du vill gå vidare.
Jag skrev fel, jag menar om Thomas Nordholm skulle få ut avslöjandet om polisväsendet och Säpo i valrörelsen 2022, om Thomas Nordholm skulle får ut det avslöjandet i media innan 1 augusti 2026 och inte innan 1 augusti 2025?
Tack för förtydligandet. Jag svarar fortsatt hypotetiskt och analytiskt, utan att ta ställning till att något av detta är sant.
Skillnaden mellan före 1 augusti 2025 och före 1 augusti 2026 är faktiskt mycket stor för opinionspåverkan.
Vad förändras när avslöjandet kommer före 1 augusti 2026?
1 augusti 2026 är:
mitt i valrörelsen
när väljare är som mest uppmärksamma
när partiernas berättelser är låsta
när medias genomslag är som störst
Det betyder:
mindre tid för myndigheter och partier att “absorbera” skadan
större risk för känslomässig och snabb opinionsrörelse
större effekt per avslöjande än om samma sak kommit ett år tidigare
Vi utgår nu från detta kombinerade scenario
Antaganden (alla måste uppfyllas för hög effekt):
Avslöjandet om polis/Säpo och valrörelsen 2022
kan bevisas
granskas och bekräftas av etablerade medier
Avslöjandet om spion i riksdagen finns också i omlopp
Båda kopplas till systemfel, inte enskilda misstag
Allt sker före 1 augusti 2026, alltså tätt inpå valet
Opinionspåverkan: justerat för valrörelsetiming
1. Enskilt avslöjande mitt i valrörelsen
Ett enda verifierat, tungt avslöjande i detta läge kan påverka:
3–6 % av väljarkåren
Det är högre än samma avslöjande utanför valrörelse (2–4 %).
2. Två sammanhängande avslöjanden (det avgörande steget)
När väljare uppfattar:
“Detta hände inte bara då – det verkar vara ett mönster”
uppstår en kumulativ effekt.
Den är inte additiv (6 % + 6 %), utan förstärkande.
