Historielärarföreningen erkänner att myndigheter i Belgien, Italien, Frankrike, Brasilien, Mexiko samt Chile officiellt konstaterat UFOn i sina luftrum.
Clas Svahn är ansvarig för världens största arkiv över oförklarade fenomen ... : Stora Salen, Pingstkyrkan. När: To 8/10 13:30 - 15.00. Avgift: 120 kr.
"En värld av fenomen – från grodregn till solstormar
Clas Svahn är ansvarig för världens största arkiv över oförklarade fenomen (Archives for the unexplained) och han tar med oss på en resa genom vår fantastiska värld. Ovanliga klotblixtar och regn av grodor och fiskar! Stormar på solen som slår ut satelliter och telegraflinjer och märkliga himlafenomen som till och med det svenska försvaret gått bet på. Clas utsågs förra året till ”Årets folkbildare” och han har skrivit närmare 30 böcker. Han arbetade som journalist i 45 år men är numera pensionär.
Tid: Torsdagen den 8 oktober 13.30 - ca 15.00 Föreläsare: Clas Svahn Aktivitetsnummer: 262103 Direktanmälan: Onsdagen den 19/8 kl.11.00, anmälan senast 7/10 Avgift: 60 kr för medlemmar, 120 kr för icke medlemmar Lokal: Stora salen, Pingstkyrkan, Gåsebäcksvägen 10, Helsingborg"
UFO – finns de?
Hur ser de i så fall ut?
Clas Svahn
Följ med på en fascinerande resa med Clas Svahn –
journalist, författare och en av Sveriges främsta experter
på UFO och oförklarliga fenomen."
Clas Svahn är bara expert på sig själv och inget annat. Lita därför inte på AI:s vurm för Clas Svahn, eftersom AI hämtar sin information om Clas Svahn från hans egna journalistkollegor i mediabranschen. De skänker honom plattformen gratis:
"Varför intervjuar svensk media enbart och ensidigt UFO-Sveriges ordförande och ingen annan 8 och 9 maj 2026 om Trumps släppta ufofiler? Både Historielärarföreningen och podden Ufo - bortom rimligt tvivel har ju tidigare påpekat Clas Svahns monopol.
Det går inte att slå fast att svensk media enbart intervjuat Clas Svahn 8–9 maj 2026, men det stämmer att han verkar ha varit den klart dominerande rösten i rapporteringen om de nya Pentagon-/Trump-relaterade UFO-filerna.
Det finns flera ganska jordnära skäl till varför det blir så:
UFO-Sverige har i decennier fungerat som Sveriges mest etablerade organisation inom ämnet.
Clas Svahn är både journalistbakgrund (tidigare DN-reporter), medietränad och mycket lättillgänglig för redaktioner.
Han representerar dessutom en “lagom skeptisk men inte avfärdande” hållning som svenska nyhetsredaktioner ofta föredrar i kontroversiella ämnen.
Många redaktioner har redan honom i sina kontaktlistor sedan tidigare UFO/UAP-vågor 2021–2025.
Det betyder dock inte att kritiken mot den dominansen är ny eller obefogad.
Du nämner Historielärarnas förening och podden Ufo – bortom rimligt tvivel. Kritiken därifrån har i huvudsak handlat om att:
svenska medier tenderar att behandla UFO-Sverige som enda legitima tolkningsram,
alternativa perspektiv — exempelvis idéhistoriska, underrättelsehistoriska eller mer öppet UAP-orienterade — sällan får plats,
och att Svahn i praktiken fungerar både som arkivförvaltare, expertkommentator och grindvakt samtidigt.
Det är en ganska vanlig mediedynamik i Sverige: när ett ämne är smalt väljer redaktionerna en etablerad “safe pair of hands” snarare än flera konkurrerande experter.
Samtidigt ska man också säga att Svahn inte representerar den mest sensationsdrivna UFO-linjen. Tvärtom beskriver UFO-Sverige själva organisationen som “vetenskapsinriktad” och skeptisk till tvärsäkra utomjordiska tolkningar. Det gör honom extra attraktiv för traditionella medier.
En annan faktor är att många svenska redaktioner fortfarande betraktar UFO/UAP främst som:
populärkultur,
internetfenomen,
eller pseudovetenskap nära konspirationsteorier.
Då väljer man gärna en person som snabbt kan “normalisera” berättelsen och tona ned de mer spekulativa delarna. I Aftonbladets rapportering 8–9 maj användes Svahn just på det sättet: som en återhållsam kommentator som säger att bilderna “egentligen inte säger någonting”.
Det innebär inte automatiskt ett medvetet monopol, men det skapar absolut en koncentration där:
samma person kommenterar nästan allt,
samma arkiv och nätverk återkommer,
och andra röster får svårt att bygga offentlig legitimitet.
Det finns dessutom en strukturell aspekt: Sverige har väldigt få personer som både:
kan ämnet historiskt,
accepterats av mainstreammedia,
och vill ställa upp live/intervju med kort varsel.
Där har Clas Svahn i praktiken blivit standardvalet."
för 8 timmar sedan — En kort stund senare skulle jag ha ett förberedande samtal med Carl Richardson som är programledare för Midnight frequency radio, ett ...
"Carl Richardson, som är programledare för Midnight Frequency Radio, påstår i sin intervju med Clas Svahn 25 april 2026 att: "Clas Svahn is a prominent Swedish journalist at Dagens Nyheter". Är det sant eller lögn som påstås på Richardsons Youtubekanal, att Clas Svahn fortfarande arbetar på DN? Eller är Svahn pensionerad från tidningen?
Det påståendet som Carl Richardson gjorde i sin intervju med Clas Svahn den 25 april 2026 är inte korrekt. Clas Svahn är inte längre anställd på Dagens Nyheter, utan beskrivs som "tidigare mångårig reporter" på tidningen. Han är numera pensionerad från Dagens Nyheter, men fortsätter att skriva och medverka i media som fristående journalist och expert inom UFO-frågor.
Så svaret är: Det är lögn att Clas Svahn fortfarande arbetar på Dagens Nyheter – han är pensionerad från tidningen."
Säpo varnar för den iranska regimens aktioner mot Sverige och den iranska diasporan här. Det rör sig om propaganda, men också hot och våldsdåd. Andreas Ericson diskuterar med Arvin Khoshnood, statsvetare och Irankännare, och Sofie Löwenmark, journalist och ansvarig utgivare för Doku."
Protesterna i Iran skakar regimen, samtidigt som dödstalen fortsätter att stiga. Vad är det som avgör hur det slutar? Andreas Ericson diskuterar utvecklingen med Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet, och Ardavan Khoshnood, docent och universitetslektor vid Lunds universitet."
"Clas Svahn i UFO-Sverige brukar klaga på allt som är för dyrt och undvika det. Under 12 år tog han ofta taxi hem från kvällsarbetet på DN som slutade runt 01 på natten. Han skrev att han reste hem med några av sina vanliga chaufförer. Hur kommer det sig att han inte klagade på dessa dyra taxiresor till Järfälla? Eller var de subventionerade utan att han berättat om det?
Det du tar upp låter som en rimlig fundering, men det finns ingen offentlig information som tyder på att Clas Svahn skulle ha fått sina taxiresor subventionerade i hemlighet.
Det finns däremot några ganska jordnära förklaringar som gör situationen mindre motsägelsefull:
1. Arbetsrelaterade resor kan ha betalats av arbetsgivaren
När han arbetade på Dagens Nyheter och slutade runt 01 är det inte ovanligt att arbetsgivare står för taxi hem, särskilt vid sena arbetspass när kollektivtrafiken är begränsad. Det kan ha varit en personalförmån eller en säkerhetsåtgärd, snarare än en privat kostnad.
2. Praktiska skäl väger ibland tyngre än priset
Även personer som är prismedvetna kan acceptera dyrare lösningar när alternativen är opraktiska eller tidskrävande—t.ex. nattresor till Järfälla med få nattförbindelser.
3. “Klagar på dyrt” är ofta selektivt
Att någon ogillar höga priser betyder inte att de alltid undviker alla dyra utgifter. Det brukar snarare handla om värdering: man kan tycka att vissa saker är “onödigt dyra”, men samtidigt acceptera andra kostnader som nödvändiga eller rimliga.
4. “Vanliga chaufförer” tyder på återkommande resor, inte nödvändigtvis rabatt
Att han kände igen chaufförer behöver inte betyda att resorna var billigare—det kan helt enkelt spegla att han ofta åkte samma tider från samma plats.
Så den mest sannolika förklaringen är att resorna antingen betalades av arbetsgivaren eller sågs som en nödvändig kostnad, inte att det fanns någon dold subvention.
Vad intressant att Dagens Nyheter kan ha betalat sin journalist för att åka hem från arbetet som alltid var kvällsarbete, eftersom han inte var anställd på redaktionen dagtid. Innebär inte en taxiresa på 16 km att arbetsgivaren betalar resa som är dyrare än länen han arbetat ihop hela kvällen?
Det låter spontant orimligt, men i praktiken är det inte alls så konstigt som det verkar.
För det första: även om Clas Svahn jobbade mycket kväll/natt för Dagens Nyheter betyder det inte att han nödvändigtvis fick betalt “per kvällspass” på ett sätt som kan jämföras rakt av med en taxiresa. Journalister kan vara fast anställda, timanställda eller arvoderade per uppdrag—och ersättningen per kväll kan i många fall vara betydligt högre än kostnaden för en taxi.
Men viktigare är hur arbetsgivare resonerar:
1. Taxi efter sena pass är ganska vanligt i mediebranschen
När arbetstider slutar efter att kollektivtrafiken i praktiken slutat gå, erbjuder många arbetsgivare taxi hem. Det handlar ofta om arbetsmiljö och säkerhet, inte “lyx”.
2. Kostnaden ses som en driftkostnad, inte lön
En taxiresa på ~16 km kan kosta några hundralappar. För en stor organisation som Dagens Nyheter är det en relativt liten kostnad jämfört med att:
få bemanning på obekväma tider
behålla erfaren personal
säkerställa att någon faktiskt kan ta passen
3. Det behöver inte vara varje kväll eller fullpris
Det är lätt att tänka att det var samma dyra resa varje gång, men i verkligheten kan det ha varierat:
ibland taxi, ibland annat färdsätt
eventuella avtal med taxibolag (företagspris)
samåkning eller andra lösningar
4. “Dyrare än lönen” är inte nödvändigtvis sant
Även ett kort kvällspass i journalistik kan ge ersättning som överstiger en taxiresa—särskilt med OB-tillägg (obekväm arbetstid), vilket är vanligt på natten.
Så nej, det innebär inte automatiskt att arbetsgivaren betalade mer för resan än vad han tjänade. Och även om det i något enstaka fall skulle vara nära, kan det ändå vara ekonomiskt rimligt för arbetsgivaren i helheten.
Vad snällt av DN att betala Taxi Stockholm cirka 400 kronor efter Svahns reguljära kvällspass väldigt ofta under 12 år. Vad kan det ha kostat sammanlagt under 12 år?
Om man gör en grov överslagsräkning (vilket är det enda man kan göra här, eftersom exakta siffror saknas), så går det faktiskt att få fram ett ganska rimligt spann.
Vad vet vi?
Clas Svahn skriver själv att han åkt taxi hem “många gånger” och tackar chaufförer för ”drygt 30 år” av resor
Du antar:
ca 400 kr per resa
ca 12 år (din avgränsning)
“väldigt ofta” (vi måste tolka vad det betyder i antal kvällar)
Rimliga scenarier
Scenario A – 2 kvällar/vecka
2 × 52 veckor ≈ 100 resor/år
100 × 400 kr = 40 000 kr/år
På 12 år: ≈ 480 000 kr
👉 Halv miljon kronor
Scenario B – 3 kvällar/vecka
3 × 52 ≈ 150 resor/år
150 × 400 kr = 60 000 kr/år
På 12 år: ≈ 720 000 kr
👉 runt 700 000 kr
Scenario C – 5 kvällar/vecka (nästan varje arbetsdag)
5 × 52 ≈ 250 resor/år
250 × 400 kr = 100 000 kr/år
På 12 år: ≈ 1,2 miljoner kr
👉 över en miljon kronor
Slutsats
Beroende på hur ofta “väldigt ofta” faktiskt var:
Låg uppskattning: ~500 000 kr
Mellan: ~700 000 kr
Hög (nästan varje kväll): ~1–1,2 miljoner kr
Viktig nyansering
Det här ser mycket ut som en stor kostnad – men i en stor organisation som Dagens Nyheter är det utslaget över många år och som del av personal- och driftkostnader.
Dessutom:
företagsavtal kan ge lägre pris än privat taxa
det kan ha varierat över tid (inte exakt 400 kr varje gång)
det är inte säkert att varje resa betalades av arbetsgivaren
Så ja – totalt kan det absolut handla om hundratusentals kronor, i vissa scenarier över en miljon.
Men det kräver inte särskilt extrema antaganden – bara regelbundna nattpass under lång tid.
Okej det var väldigt snällt av DN att bjuda på minst en halv miljon kronor i så fall. Det fanns tydligen inte en enda arbetslös journalist i hela Sverige att anställa i stället för att sammanfatta kvällsnyheter ur primärkällor som CNN. Vilken tur att det inte var färdtjänst utan Dagens Nyheters läsare som betalade Svahns resor om du gissat rätt.
Jag förstår hur du tänker, men här glider resonemanget lite iväg från vad man faktiskt vet till ganska långtgående antaganden.
För det första: vi vet inte säkert att Clas Svahn fick taxi betald “väldigt ofta” under just de 12 åren, eller att varje resa kostade 400 kr, eller ens att Dagens Nyheter stod för alla resor. Det vi gjorde var en räkneövning på hypotetiska siffror.
För det andra: även om DN betalade taxi ibland är det inte så ovanligt som det kan låta. Nattarbete i mediehus kräver bemanning när:
nyheter händer i realtid
tryck/deadlines styr produktionen
kollektivtrafiken går dåligt eller inte alls
Att då erbjuda taxi är ofta ett sätt att få verksamheten att fungera, inte en “bonus”.
När det gäller “varför inte anställa någon annan” så är det också mer komplext:
erfaren personal som kan jobba snabbt och självständigt på natten är värdefull
nattpass är svåra att bemanna
kontinuitet kan väga tyngre än att byta till billigare arbetskraft
Och till sist: ja, i slutänden finansieras en tidning som DN av sina läsare och annonsörer. Men kostnader som taxi är en väldigt liten del av helheten jämfört med löner, tryck, distribution, teknik osv.
Så det är inte så mycket en fråga om “snällhet” eller slöseri, utan om hur man praktiskt driver en nyhetsverksamhet med obekväma arbetstider.
Svahn utförde ju samma arbete på kvällarna på DN som elever i årskurs 8 får lära sig i skolan, nämligen att sammanfatta vad andra redan skrivit, fast med egna ord. Var det så svårt att få tag i någon annan journalist under 12 år som kunde ha utfört det arbetet utan att bjudas på taxi hem 16 kilometer?
Jag förstår invändningen, men här förenklas nog jobbet ganska kraftigt.
Att “sammanfatta vad andra skrivit” låter enkelt, men i praktiken är nattarbete på en redaktion som Dagens Nyheter mer än så. Det handlar ofta om att:
snabbt värdera vad som faktiskt är nyhetsvärt
jämföra flera källor och undvika fel
skriva korrekt och publicerbart under tidspress
ibland uppdatera löpande när läget förändras
Det är alltså inte riktigt samma sak som en skoluppgift, även om en delmoment (att sammanfatta) finns med.
När det gäller varför man inte “bara anställer någon annan”:
Erfarenhet och tempo spelar stor roll
En rutinerad journalist som Clas Svahn kan arbeta snabbt, självständigt och med låg risk för misstag. På natten finns ofta färre kollegor som kan dubbelkolla.
Nattpass är svåra att bemanna
Det är inte alltid lätt att hitta folk som vill och klarar av att jobba regelbundet till kl. 01 eller senare – särskilt under många år.
Kostnaden är inte avgörande i sammanhanget
Även om taxiresor kostar pengar är de små jämfört med vad det kostar att rekrytera, lära upp och eventuellt få problem med kvaliteten i publiceringen.
Kontinuitet är värdefull
Att ha samma person som kan rutiner, flöden och system minskar risken för misstag i ett känsligt skede av produktionen.
Så frågan är inte riktigt om “någon annan hade kunnat göra det billigare”, utan om det hade blivit lika stabilt och tillförlitligt. För en nyhetsredaktion väger det ofta tyngre än att pressa just den typen av kostnad.
Ja, Svahn blev verkligen duktig på att sammanfatta vad CNN redan skrivit och hans nyhetschef bedömde vad han skulle sammanfatta. Ibland blev Svahns sammanfattningar helt fel faktamässigt. Men det berodde nog på att han var så erfaren.
Jag förstår att du är kritisk, men där drar du en ganska långtgående slutsats utifrån något som i bästa fall är enstaka exempel.
Att en journalist ibland gör faktamissar är tyvärr inte ovanligt – det gäller alla redaktioner, även stora som Dagens Nyheter. Nattarbete kan dessutom vara extra utsatt: färre kollegor, tidspress och ofta beroende av snabba internationella källor. Det ökar risken för fel, oavsett vem som sitter på passet.
Samtidigt betyder inte förekomsten av fel att personen saknar kompetens eller att erfarenhet är orsaken till misstagen. Snarare är det tvärtom i de flesta fall: erfarna journalister gör generellt färre fel eftersom de är vana att värdera källor och formulera sig snabbt och korrekt.
När det gäller Clas Svahn specifikt finns det ingen allmänt etablerad bild av att han systematiskt skulle ha varit opålitlig i sitt arbete på DN. Om du har konkreta exempel på felaktiga artiklar kan man absolut diskutera dem – då blir det mer sakligt.
Så det mer rimliga sättet att se det är:
ja, fel händer ibland i journalistik
nattproduktion ökar risken något
men det säger inte så mycket i sig om en persons totala kompetens eller varför en arbetsgivare valde att behålla honom
Vill du kan vi titta på något konkret exempel du tänker på och analysera vad som faktiskt gick fel.
Om jag förstår saken rätt hittade DN under 12 år ingen bättre journalist i 12 år än Svahn, på att sammanfatta vad andra redan skrivit. Vad märkligt att han aldrig fick någon guldspade!
Jag fattar poängen du försöker göra, men här blandas några saker ihop.
För det första: att inte få en Guldspaden säger i princip ingenting om hur bra någon är på sitt jobb i stort. Guldspaden delas ut för grävande journalistik – alltså avslöjanden, långsiktiga undersökningar och egna researchprojekt. Nattarbete med löpande nyhetsuppdateringar (som det du beskriver) är en helt annan typ av journalistik.
För det andra: på en redaktion som Dagens Nyheter handlar bemanning inte om att hitta “den bästa i hela Sverige” i någon abstrakt mening. Det handlar om att ha personer som:
fungerar i just den rollen
klarar tempot och tiderna
levererar tillräckligt hög kvalitet konsekvent
Det är mer ett praktiskt lagbygge än en tävling där man ständigt byter ut folk mot “bättre”.
Och till sist: att beskriva jobbet som att bara “sammanfatta vad andra redan skrivit” är en ganska snäv tolkning. Det kan absolut ingå sådana moment, men nyhetsarbete – särskilt under tidspress – innehåller fler bedömningar än så.
Så det är egentligen inte så märkligt:
han hade en specifik roll
han verkar ha fungerat tillräckligt bra i den
och den rollen är inte den som brukar belönas med priser som Guldspaden
Vill man kritisera kvaliteten i enskilda artiklar är det fullt rimligt – men då behöver man titta på konkreta exempel snarare än dra slutsatser från vilka priser någon inte fått.
Om jag vorre chef på DN och någon allmänreporter som Svahn frågar om han kan få taxiresorna hem betalda i 12 år 16 kilometer, så hade jag sökt efter en annan arbetslös journalist som bor i Stockholm och själv kan ta tunnelbanan hem. Men det var tydligen prioriterat att Svahn skulle sammanfatta DN:s texter till sekundärartiklar. Vilken tur att ingen färdtjänst var inblandad eftersom du inte kan undersöka sådana källor och ingen nämnt det. Så det måste ha varit DN som var extra snälla. Ingen ekonomichef upptäckte Svahns taxiresor utan det var alltså grönt ljus i 12 år?
Jag förstår hur du resonerar, men här bygger slutsatsen fortfarande på flera antaganden som vi faktiskt inte har belägg för.
Det finns inget offentligt som visar att Clas Svahn:
fick taxi varje kväll i 12 år
att alla resor betalades av Dagens Nyheter
eller att kostnaden såg ut exakt som i våra räkneexempel
Det vi gjorde tidigare var bara hypotetiska scenarier.
Hur sådant brukar fungera i verkligheten
På större arbetsplatser är det väldigt ovanligt att någon enskild medarbetare bara “får igenom” en kostnad i åratal utan insyn. Det finns normalt:
policys för resor och sena arbetstider
attest (chefer som godkänner utlägg)
ekonomisk uppföljning
Om taxi förekommer regelbundet är det nästan alltid förankrat i någon form av rutin eller godkänd praxis – inte något som “slinker igenom”.
Om bemanning
Din idé – att anställa någon som bor närmare – låter enkel, men i praktiken är det inte alltid så lätt. Redaktioner optimerar inte bara för geografi utan för:
tillgänglighet på obekväma tider
erfarenhet i just arbetsflödet
pålitlighet över tid
Det kan mycket väl ha funnits andra journalister, men det betyder inte att de ville eller passade för just de passen.
Om slutsatsen “DN var extra snälla”
Det är en möjlig tolkning, men en ganska spekulativ sådan. Lika rimliga förklaringar är t.ex.:
taxi användes bara ibland
det fanns en generell policy för sena pass
kostnaden var liten i sammanhanget och godkänd
Kort sagt
Det du beskriver kräver att flera saker samtidigt är sanna (mycket frekventa resor, alltid betalda av DN, utan ifrågasättande i 12 år). Det är inte omöjligt – men det är heller inget vi har konkreta belägg för.
Vill man komma närmare sanningen behöver man faktiska uppgifter om hur ofta taxi användes och vilka regler som gällde på DN, snarare än att extrapolera från ett antagande.
Men om du inte har någon källa på att DN betalade resorna, varför antyder du att det kan vara så?
Bra fråga – och du har rätt att ifrågasätta det.
Jag har inte någon källa som säger att Dagens Nyheter betalade Clas Svahn taxiresor. Det jag gjorde var att nämna det som en möjlig förklaring, eftersom det är en känd och ganska vanlig praxis i vissa branscher vid sena arbetspass.
Men det är en viktig skillnad mellan:
“det händer ofta i liknande situationer”
och
“det hände i just det här fallet”
I det här fallet har vi inget belägg för det senare.
Egentligen finns det flera lika möjliga scenarier:
han betalade själv
han tog taxi bara ibland
arbetsgivaren betalade i vissa fall
eller någon kombination av detta
Så du har rätt i sak: utan källa bör man inte luta sig mot en specifik förklaring. Det jag borde ha betonat tydligare är att det bara var en generell möjlighet, inte något som är känt om just honom eller DN.
Kort sagt: vi vet inte – och allt som går längre än så blir spekulation.
Du har av någon anledning uteslutit att färdtjänst kan ha varit inblandad. Även om inga belägg finns för färdtjänst, varför nämner du inte det som möjlig förklaring?
Du har helt rätt – jag nämnde inte färdtjänst som en möjlighet, och det är faktiskt en rimlig punkt att ta upp när man diskuterar hur någon kan ha transporterat sig hem från sena pass.
Anledningen jag inte tog upp det tidigare är troligen två saker:
Typisk praxis i journalistbranscher: När man skriver om sena pass handlar det oftast om taxi eller egen transport. Färdtjänst används normalt bara av personer med beviljad rätt till det på grund av funktionsnedsättning, så jag antog (utan att uttala det) att det kanske inte var aktuellt.
Fokus på arbetsgivarfinansierad lösning: Diskussionen kretsade om DN som arbetsgivare och hur de kunde ha organiserat transport, så andra finansieringskällor (som färdtjänst) hamnade utanför resonemanget.
Men korrekt sett bör man absolut nämna det som en möjlig förklaring, eftersom vi inte har några källor som utesluter det. Teoretiskt skulle det kunna vara:
DN betalade taxi
Svahn betalade själv
Färdtjänst användes ibland
Någon kombination av ovan
Så det är ett exempel på varför det är viktigt att hålla alla plausibla alternativ öppna när inga konkreta uppgifter finns.
Om du vill kan jag göra en kort lista över alla rimliga alternativ för hur han kan ha tagit sig hem – utan att spekulera i vad som faktiskt hände. Vill du att jag gör det?
Du skriver i alternativ tre att färdtjänst användes ibland. Om någon beviljas färdtjänst vore det väl rimligt att alltid använda det alternativet för resorna hem från redaktionen?
Ja, det är ett rimligt antagande: om någon beviljas färdtjänst, brukar det nästan alltid användas för regelbundna resor som pendling hem från arbetet, särskilt om det handlar om sena kvällspass. Systemet är utformat för att täcka behovet kontinuerligt, och det finns normalt inga begränsningar som skulle göra att man “bara ibland” kan använda det.
Därför, om färdtjänst faktiskt hade varit aktuellt för någon i det här sammanhanget, skulle det sannolikt ha varit det primära och konsekventa transportalternativet, inte bara sporadiskt. Att säga “ibland färdtjänst” blir därför mindre troligt som ett realistiskt scenario, och det är mer korrekt att formulera det som:
antingen användes färdtjänst konsekvent
eller inte alls, om personen inte var beviljad det
Det är just därför jag inte tog upp färdtjänst som ett starkt alternativ först: det skulle kräva att Svahn faktiskt hade rätt till det, och det finns inga uppgifter som antyder att så var fallet.
Om du vill kan jag göra en fullständig och realistisk lista över möjliga transportalternativ för hans nattpass, rangordnade efter sannolikhet. Vill du att jag gör det?
Att jag frågar beror inte på att Svahn gjort något fel. För antingen har han själv betalat, eller DN eller färdtjänst. Alla tre alternativen är lagliga. Det är lite märkligt att Svahn inte berättar så vi får reda på svaret. Det är visserligen privat, men intressant eftersom det är en journalists resor hem från tidningen. Om det är helt normalt kunde han berätta vem som finansierat, eller hur?
Ja, det är helt förståeligt att det väcker nyfikenhet – det är trots allt frågor om logistik och resurser på en välkänd redaktion.
Men här är några saker som gör att Svahn troligen inte har delat detaljer om vem som betalat resorna:
Privat ekonomisk information
Även om det handlar om resor hem från jobbet, är det fortfarande en privat kostnad eller en privat rättighet. Vem som betalar taxi/färdtjänst är egentligen hans personliga uppgift, och han har ingen skyldighet att offentliggöra det.
Arbetsplatsens policy
Om DN stod för resorna kan det finnas intern policy om att sådana ersättningar inte behöver redovisas offentligt. Många arbetsgivare hanterar transport på kvällspass som rutin, utan att det blir “journalistiskt intressant” att rapportera.
Fokus på innehållet, inte logistiken
I intervjuer, bloggar eller texter tenderar journalister att berätta om arbetsuppgifter, erfarenheter eller observationer – inte om administrativa detaljer som transport. Det ger sällan något för läsaren.
Skydd av identitet/sekretess för andra
Om taxichaufförer, färdtjänst eller kollegor är inblandade kan det också handla om att inte blanda in tredje part utan anledning.
Så även om det skulle vara “helt normalt”, finns det flera skäl att Svahn inte nämner vem som betalade: det handlar om privat sfär, arbetsplatsrutin och respekt för sekretess.
Om du vill kan jag göra en kort översikt över alla troliga finansieringsscenarier, utan att spekulera i exakt vad som faktiskt hände. Det ger en tydlig bild av möjliga alternativ. Vill du att jag gör det?
Kanske får man ordentliga avdrag i deklarationen?
Ja, det kan stämma – men det beror på situationen och vad som är lagligt enligt svenska skatteregler. Här är en översikt:
1. Resor till och från arbetet
Normalt: Pendling till och från jobbet är inte avdragsgillt om det sker med vanliga färdmedel som cykel, bil eller kollektivtrafik.
Undantag: Om resan överstiger 5 km enkel väg och kostnaden överstiger ett visst belopp (i dagsläget ca 11 000 kr per år), kan man göra avdrag för kostnader utöver det grundbeloppet.
2. Taxi eller färdtjänst
Om arbetsgivaren betalar: det är inget avdrag för dig – kostnaden ligger på arbetsgivaren.
Om du själv betalar taxi på grund av jobbet: i teorin kan det bli avdragsgillt som reskostnad för arbete om resan är nödvändig och arbetsgivaren inte tillhandahåller ersättning. Men Skatteverket är ofta restriktivt med taxi, eftersom kollektivtrafik anses standard.
3. Regler för nattarbete
Att jobba kväll/natt i sig ger inte extra avdrag, men om du måste ta taxi på grund av obefintlig kollektivtrafik kan det i vissa fall vara skäl för avdrag.
Praktiskt: det är ovanligt att privat taxi för nattpendling ger stora avdrag, eftersom Skatteverket vill se att det är nödvändigt och kostnadseffektivt.
Slutsats
Om Svahn betalade själv: han kunde i teorin få något avdrag, men det hade troligen varit begränsat.
Om DN betalade: ingen avdragsmöjlighet för honom.
Om färdtjänst användes: ingen avdragseffekt, eftersom det redan är subventionerat.
Kort sagt – det finns möjlighet, men i praktiken hade det troligen inte gett några “stora” skattefördelar.
Om du vill kan jag göra ett riktvärde på hur mycket ett nattpass med taxi kan ge i avdrag enligt svenska regler, bara för att få en känsla för beloppet. Vill du att jag gör det?"
