onsdag 29 april 2020

Thomas Nordholm frågade Göran Bexell om spådom

Sökresultat

Webbresultat


12 apr. 2005 - När jag frågar Göran Bexell om hur han ser på allmänhetens intresse för paranormala fenomen så svarar han att det finns ett stort och viktigt

Clas Svahn - 2018 - ‎Body, Mind & Spirit
Övernaturliga fenomen från Sverige och världen Clas Svahn. Lundman ... Till slut avgjordes frågan av rektor Göran Bexell som såg till att Cardeña fick tjänsten.

Av ovanstående träffar på Google framgår att Clas Svahn då han var ordförande för UFO-Sverige, intervjuade dåvarande rektorn vid Lunds universitet Göran Bexell. Som journalist publicerade Clas Svahn artikeln i Dagens Nyheter 2005. Ett antal år senare tog Clas Svahn med intervjun i sin bok Det okända. Det framgår att Bexell var skeptisk till parapsykologi och professuren som tillsattes vid Lunds universitet. Clas Svahn beskriver det som om Bexell försökte neutralisera och förändra professuren så att den skulle bli oförarglig.

Historielärarföreningens ordförande Thomas Nordholm hade själv Göran Bexell som lärare i etik i en kurs på Teologiska institutionen i Lund på 1990-talet. Bexell var en snäll lärare och professor och kom bra överens med studenten Nordholm. En gång när alla andra studenter lämnat undervisningssalen stannade Bexell och Nordholm kvar för att prata med varandra. Det var något i föreläsningen som snuddat vid ett kontroversiellt ämne och Thomas Nordholm ville fråga Göran Bexell mer om det.

Nordholm frågade Bexell hur det kunde komma sig att en del spåmän kunde se in i framtiden och pricka rätt om det de rimligen inte kunde förutse. Nordholm anförde att så många händelser, fria val samt slumpen skulle störa det kausala sambandet, att de möjliga utfallen borde vara så enorma till antalet, att ingen skulle kunna pricka rätt. Det skulle vara som att spela på Lotto om man besökte en spåman. Någon chans på miljonen att spåmannen prickade rätt och således bortkastade pengar i de flestas fall. Ändå verkade det fungera enligt flera kontakter Nordholm hade som nyligen spått sig runt om i Malmö med de mest träffande berättelserna.

Bexell tvekade inte alls utan svarade direkt att problemet var samtidigheten. Det var enligt Bexell svårt att undersöka spådom och att pröva den. Bexell var skeptisk till spådom. Professor Bexell och studenten Nordholm vände och vred på varför spådom borde kunnna avfärdas. Båda två var angelägna och övertygade om att en anledning till att spådom skulle kunna avfärdas är att spådom inte ens teoretiskt borde kunna fungera. Om något inte ens är teoretiskt möjligt, borde det vara omöjligt också i praktiken.

Men där är filosofin oklar. Om något är logiskt möjligt betyder det att något är möjligt att tänka sig. Om det är möjligt att tänka sig att spådom fungerar är spådom inte logiskt omöjligt. Det är inte svårt att tänka sig att någon spår en annan person om personens framtid. Därefter inträffar det som spådomen förutsade. Spådomen har inträffat. Ganska enkelt att tänka sig. Därför inte logiskt omöjligt. Spådom är därför logiskt möjligt och kan inte avfärdas med all sorts logik. Möjligtvis avfärdas med kausal logik. Men antalet premisser skulle i så fall bli så oändliga, att slutsatsen inte går att pröva för att premisserna inte är fullständiga.

I en annan kurs på Teologen ganska nära i tid läste Thomas Nordholm en kurs i religionsfilosofi för en annan numera avliden professor. Läraren frågade studenterna vad Sören Kierkegaard kunde tänkas mena när han framförde tesen att när man lämnar förnuftet finner man sanningen. Nordholm räckte upp och svarade att sanningen är så märklig, att såsom vårt förnuft ser ut idag förstår vi inte vad som är sant. Och Nordholm kopplade ihop Kierkegaards tes med vad som diskuterats efter Göran Bexells lektion. Det går uppenbart att spå. Såsom vetenskapen ser ut idag går det inte att spå. Förnuftigt sett borde det inte gå att spå. Slutsatsen blir att åtminstone i fallet om spådom ge upp nuvarande förnuftiga förklaringar och nuvarande vetenskapliga förklaringar för att nå sanningen om spådom. Det är alltså fel på förklaringarna eller rättare sagt bortförklaringarna till att spådom inte skulle fungera.

I dokumentärer visas på 2020-talet hur amerikansk militär under decennier utfört experiment där det går att fjärrskåda. Men experimenten går vetenskapligt till. Däremot kan man inte fastslå varför det fungerar. Slutsatsen måste bli densamma som hos Kierkegaard. Lämna i detta fallet förnuftet som inte kan finna någon förklaring och finn sanningen som säger att fjärrskådning fungerar. I stället för att dra den felaktiga slutsatsen att fjärrskådning förnuftigt sett inte borde fungera och därför inte vetenskapligt kan bevisas. Gå på bevis och sök dig bortom ditt förnuft för att hitta rätt kausala samband.

Militär forskning i fjärrskådning omfattar även fjärrskådning om ufo. För att farkosterna med de som flyger dem är svåra att nå. Det är därför frågan om fjärrskådning är relevant och forskning i parapsykologi behövs. Det är inte förnuftigt. Men om det fungerar så är det praktiskt. Metoder som fungerar måste användas även om vi än så länge inte vet varför de fungerar.

Förre ärkebiskopen K G Hammar brukar säga:

- Jag har inte sanningen. Jag söker den.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.